Vad är sjuklön, och vem betalar?

Sjuklön är den ersättning du som arbetsgivare ska betala till anställda som inte kan arbeta på grund av sjukfrånvaro. Sjuklönen motsvarar 80 % av den lön och eventuella förmåner som den anställde har i sin anställning. Den anställde har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod, och sjuklönen betalas ut för de dagar som den anställde skulle ha arbetat. Från den genomsnittliga sjuklönen under en vecka görs även ett karensavdrag på 20 %.
 

Tillfälliga ändringar på grund av corona

Observera att regeringen infört tillfälliga regler för sjuklönekostnader och karensavdrag med anledning av corona. Alla arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden som de redovisar i arbetsgivardeklarationen. Det finns även en tillfällig ersättning för karens från och med 11 mars till och med 31 december 2020. Läs mer om de tillfälliga reglerna hos Försäkringskassan.
 

Vem har rätt till sjuklön?

En anställds rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad gäller dock rätten till sjuklön bara om den anställde har börjat anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd. För att en anställd ska ha rätt till sjuklön krävs en sjukfrånvaro som har anmälts till arbetsgivaren (sjukanmälan). Det finns inga regler för hur sjukanmälan måste gå till, så det är viktigt att ha fastställda rutiner på företaget.

Driver du ett aktiebolag räknas du som anställd och har därmed rätt till sjuklön på samma sätt som arbetstagare. Om du däremot driver en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag, så är du inte anställd och har därmed inte rätt till sjuklön – istället har du sjukpenning. Det innebär att ska sjukanmäla dig hos Försäkringskassan under den första sjukdagen och ansöka om sjukpenning. Läs mer om sjukpenning för dig med enskild firma på Försäkringskassan.
 

Sjuklöneperiod (dag 1–14)

En kille som är sjuk och har sjuklönSom arbetsgivare betalar du som sagt sjuklön under dag 1–14. Det är denna period som är sjuklöneperioden, och regleras i sjuklönelagen. Även arbetsfria dagar räknas in i sjuklöneperiodens 14 dagar, dock ska sjuklön endast betalas ut för de dagar under perioden som den anställde skulle ha arbetat. Efter halva sjuklöneperioden – sju kalenderdagar – behöver den anställde lämna ett läkarintyg för att få fortsatt sjuklön. Intyget är en förutsättning för att du som arbetsgivare ska kunna bedöma den anställdes rätt till sjuklön.

Om den anställde har en ny sjukfrånvaro inom fem kalenderdagar från den tidigare sjuklöneperioden, efter att ha återgått till arbetet, räknas det som en fortsättning på samma sjuklöneperiod och inte som en ny. Därför ska inget ytterligare karensavdrag göras på sjuklönen om ett helt karensavdrag redan gjorts.

Exempel
Under vecka 1 är Fredric sjukfrånvarande under två dagar, onsdag och torsdag. Ett helt karensavdrag görs. Han är tillbaka och arbetar under fredagen. Under vecka 2 jobbar han under måndag innan han på tisdagen tvingas sjukanmäla sig igen. Eftersom det bara passerat fyra kalenderdagar sedan han återgick till arbetet (fredag, lördag, söndag och måndag) påbörjas ingen ny sjuklöneperiod och följaktligen görs heller inget nytt karensavdrag.

En anställd kan som mest få karensavdrag för tio sjuklöneperioder under tolv månader. Om en ny sjuklöneperiod blir den elfte under de senaste tolv månaderna ska alltså inget karensavdrag göras för den sjuklöneperioden.
 

Så räknar du ut sjuklönen för en anställd

Det finns inga regler i sjuklönelagen som styr hur sjuklön och sjukavdrag räknas ut. Kollektivavtal har regler som i vissa fall även blivit praxis för arbetsgivare utan avtal. Vanligast är att man gör ett timavdrag. Formeln för att räkna ut sjukavdrag per timme vid månadslön ser ut så här:

Sjukavdrag per timme = (Månadslön x 12) / (52 x veckoarbetstid) och ersättningen blir 80 % av beloppet (timlönen)

Vi tar ett exempel: Ida arbetar 100 % (40 timmar per vecka). Hon har 26 000 kronor i månadslön och inga övriga förmåner. Hon sjukanmäler sig och sjukfrånvaron blir en hel arbetsdag. Vad blir hennes sjuklön?

Sjukavdrag = 150 kr/h; 1 200 kr/dag ((26 000 x 12) / (52 x 40); 150 x 8))
Sjuklön = 120 kr/h; 960 kr/dag (150 x 80 %; 120 x 8)
Karensavdrag = 960 kr (120 x 40 x 20 %)

Månadslön 26 000 kr
Sjuklön, dag 1 960 kr
Sjukavdrag, dag 1 -1 200 kr
Karensavdrag -960 kr

Sjuklönen och karensavdraget tar med andra ord ut varandra under Idas sjukfrånvaro. Hade hon haft en längre sjukfrånvaro, till exempel fem dagar, hade hon fått 960 kronor per dag i sjuklön.
 

När sjuklöneperioden är över (dag 15–90)

När sjuklöneperioden är över (från och med dag 15) anmäler du som arbetsgivare den anställde som sjukskriven hos Försäkringskassan. De tar då över betalningsansvaret och den anställde har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen motsvarar knappt 80 procent av lönen upp till en årslön på högst 8 prisbasbelopp (prisbasbeloppet för beskattningsåret 2020 är 47 300 kronor respektive 47 600 för beskattningsåret 2021).

Som arbetsgivare betalar du med andra ord inte längre sjuklön till den anställde (så länge det inte är reglerat i avtalet – se nedan). Avdrag görs oftast med kalenderdagsavdrag, alltså ett lika stort avdrag varje dag. Du som arbetsgivare ska nu bara göra avdrag för frånvaron på lönen. Eftersom alla månader inte är lika långa kan det hända att det blir pengar att betala ut eller en skuld. Vid frånvaro hel månad anpassar man detta och gör avdrag med månadslönen.

Tänk på att: Även för den som har timlön ska det registreras frånvaro för att semesterberäkningen ska bli rätt.

Tjänstemannaavtalet har fortfarande kvar lite av sjuklönen från arbetsgivaren dag 15–90. De får behålla 10 % av lönen; som arbetsgivare gör du ett avdrag på 90 % av lönen istället: Tjänstemannaavtalet = 0,9 x (månadslön x 12) / 365. Arbetare​ gör 100 % kalenderdagsavdrag: Arbetare = (månadslön x 12) / 365.

Vi tar ännu ett exempel med Ida. Hon anmäler en ny sjukfrånvaro (ny sjuklöneperiod) och är denna gång sjukfrånvarande i 21 arbetsdagar. Hur räknas sjukavdraget ut (dag 15–21) för Ida?

Sjukavdrag fr o m dag 15 = 854,79 kr (26 000 x 12) / 365 = 312 000/365 = 854,79
Sjukavdrag för dag 15–21 = 5 984 kr (854,79 x 7 kalenderdagar)
 

Andra arbetsuppgifter eller fortsatt sjukpenning (dag 91–180)

Efter dag 90 undersöker Försäkringskassan se om det finns några andra arbetsuppgifter som du som arbetsgivare kan erbjuda den anställde, och som den anställde klarar av med hänsyn till tillståndet. Om det inte finns några sådana uppgifter, har den anställde fortsatt rätt till sjukpenning från Försäkringskassan.

Fram till dag 180​ på insjuknandeåret är även sjukfrånvaron semestergrundande. Från och med dag 181 är sjukfrånvaron inte längre semestergrundande. Vanligast är att man vid oavbruten sjukfrånvaro blir sjukskriven 25 %, 50 % eller 75 % av sin arbetstid. Den tid den sjukskrivne arbetar från och med dag 181 är semesterlönegrundande. Vid deltidssjukskrivning görs avdrag från lön och sjuklön betalas bara ut för de timmar som en anställd är sjukfrånvarande.
 

Automatisk sjuklön i Fortnox Lön!

När du använder Fortnox Lön kan programmet automatiskt räkna ut karensavdrag och sjuklön för dina anställda. Kom igång med ett enklare lönearbete i Fortnox Lön.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få unika erbjudanden, information och tips!


Genom att skicka in din e-post godkänner du användandet av dina personuppgifter enligt Fortnox Integritetsmeddelande.

Fortnox Företagsguide

Funderar du på att starta företag eller vill du ta ditt företag till nästa nivå?

Fortnox företagsguide

Kom igång med Fortnox

Är du nystartad eller vill du byta till Fortnox?

Välj ditt paket

5 1 5

Vad tyckte du om den här sidan?

Relaterade artiklar

Utdelning eller lön i aktiebolag – vad är mest gyn...

Nya lagar och regler 2021

Viktiga datum för skatter och moms 2021

Belopp och procentsatser för 2021

Tips inför det nya löneåret 2021

Förmånsbil – så fungerar bilförmån (Guide)