”Stockholmsfixeringen skadlig för tillväxten”

04 okt, 2018

För att Sverige ska bli ett föregångsland med stark BNP-tillväxt krävs att Stockholmsfixeringen bryts och att resten av landet får uppmärksamhet. Annars kommer den ekonomiska tillväxten tappa i både takt och uthållighet, skriver Nils Carlsson, vd för Fortnox, i en debattartikel på SvD.

En femtedel av Sveriges befolkning bor i Stockholmsregionen, som står för en tredjedel av ekonomin. Samtidigt går nära 95 procent av riskkapitalet till Storstockholm. Det ekonomiska och politiska fokuset på regionen skapar en snedfördelning över landet. Konsekvensen blir ohållbar tillväxt i Stockholm och en outtömd tillväxtpotential i andra delar av landet.

Den svenska ekonomin uppvisar många friskhetstecken. Vi rankas som världens tredje mest innovativa land i Global innovation index, sysselsättningsgraden har slagit all-time high, arbetslösheten ligger på drygt 6 procent och BNP beräknas i år växa med cirka 3 procent. Det är högkonjunktur och bland utvecklade länder ser det makroekonomiska läget vid en första anblick särskilt gynnsamt ut i Sverige.

Samtidigt har den svenska ekonomin underliggande problem som ännu inte kommit upp till ytan. Problem som i en annalkande lågkonjunktur riskerar att syresättas. Som John Hassler, tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet och professor vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, påpekat i år är svensk BNP per capita-utveckling exceptionellt låg. Den starka totala BNP-tillväxten är driven av befolkningsökning, men urvattnad per capita. Sedd per invånare är BNP-utvecklingen i stället svagast i EU, till och med svagare än brexithärjade Storbritannien.

I kombination med låg BNP per capita-tillväxt är den privata skuldsättningsgraden i Sverige på oroväckande höga nivåer internationellt sett. Något som till stor del hänger ihop med skenande bostadspriser och hyror i storstadsområdena. Stockholm är tillsammans med Oslo Europas snabbast växande huvudstad. Det är också en av de städer i Europa som härbärgerar flest storföretags huvudkontor. 23 av världens 2 000 största börsföretag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket bara betydligt större europeiska storstadsområden som London, Paris och Frankfurt överträffar.

Urbaniseringen har lett till en ökad koncentration av människor och resurser, och globaliseringen väver ihop kulturellt öppna storstadsområden världen över med varandra. Samtidigt hopar sig problemen i de hårt ansträngda städerna: skenande levnadskostnader, trafikkaos, segregation, brist på talang, bostäder och kontor hämmar den fortsatta tillväxten. De politiska lösningarna släpar ständigt efter de politiska utmaningarna.

Medan urbanisering och globalisering drivit på en koncentration till storstäder har digitaliseringen — som den tredje globala makrotrenden — potential att verka i motsatt riktning: geografisk klusterbildning i storstäder blir mindre nödvändig när kommunikation inte kräver geografisk närhet.

Bland aktuella utländska investeringar i Sverige märks Facebooks initiativ att förlägga sitt paneuropeiska datacenter i Luleå. En rad svenska techbolag, som Leovegas, skalar nu upp utanför Stockholm — bland annat i Växjö — eftersom man dragit slutsatsen att värdet för pengarna är större där.

För entreprenörer och investerare som är framsynta nog att våga satsa utanför Stockholm finns stora möjligheter, men det ligger inte i deras egenintresse att uppmärksamma frågan, eftersom en av konkurrensfördelarna ofta är just minskad konkurrens. Men för att Sverige ska bli ett föregångsland med stark BNP-tillväxt, krävs att Stockholmsfixeringen bryts och att resten av landet får den uppmärksamhet i form av kapital och utrymme som krävs för att öka tillväxten.

För att svensk ekonomi ska utvecklas starkt på sikt krävs en geografisk diversifiering av ekonomin. Stockholmsfixeringen måste brytas, eftersom den inte är rationell. Talang, innovationskraft och möjligheter är betydligt jämnare distribuerade över landet än riskkapital, uppmärksamhet och infrastruktur.

Oddsen mellan storstad och resten av Sverige behöver jämnas ut. På samma sätt som att myndigheter flyttar ut i landet borde tydliga incitament kunnas ge till privata bolag som etablerar sig utanför storstadsregionerna. Akademiska lärosäten runtom i landet måste stärkas, och kopplingen mellan universiteten och näringslivet i orterna där de är baserade måste vidareutvecklas. Såväl medier som näringslivsorganisationer måste ha ett fokus på landet som helhet när de värderar sitt arbete. Annars kommer den ekonomiska tillväxten tappa i både takt och uthållighet.

Nils Carlsson
vd för Fortnox, tidigare bland annat vd för Eniro.

Till artikeln på SvD

Följ Fortnox

Följ oss på MyNewsdesk för dom senaste och snabbaste nyheterna från Fortnox.

Vill du kontakta oss?

Har du frågor om våra program eller någon annan fundering? Vi har samlat alla kontaktuppgifter på en sida.

Kontakta oss     0470 - 78 50 00
Några av våra Partners
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ta del av unika erbjudanden, information om vad som är på gång och få tips som förenklar ditt företagande.
© 2017 FORTNOX AB