Vad innebär tillgänglighetsdirektivet för företagare?

Mer om tillgänglighetsdirektivet

Det nya tillgänglighetsdirektivet, även känt som European Accessibility Act (EAA), är en bredare och mer omfattande lagstiftning än tidigare direktiv. Den största skillnaden är att det nya direktivet inte bara riktar sig till den offentliga sektorn (som kommuner, regioner och statliga myndigheter), utan även till en rad privata aktörer.

Det nya tillgänglighetsdirektivet gäller för alla företag och organisationer som tillverkar, säljer, distribuerar eller tillhandahåller de produkter och tjänster som omfattas av direktivet. Direktivet riktar sig till olika så kallade ekonomiska aktörer:

Tillverkare: Ni som tillverkare måste se till att era produkter är utformade för att vara tillgängliga och uppfylla direktivets krav. Ni ska också ta fram teknisk dokumentation, CE-märka produkterna och skriva en försäkran om att de följer reglerna.

Importör: Som importörer är ni ansvariga för att kontrollera att de produkter ni importerar uppfyller kraven, är CE-märkta och att nödvändig teknisk dokumentation finns tillgänglig.

Distributör: Om ni säljer produkterna direkt till konsumenter, måste ni kontrollera att de är CE-märkta och att den tekniska dokumentationen kan granskas.

Tjänsteleverantör: Om ni tillhandahåller tjänster måste ni se till att de är utformade och erbjuds på ett sätt som uppfyller tillgänglighetskraven. Ni ska också informera om hur ni uppfyller kraven, på ett sätt som är tillgängligt och lätt att förstå för alla, inklusive personer med en funktionsvariation.

Vilka företag berörs av tillgänglighetsdirektivet?

De nya kraven gäller för företag som har 10 anställda eller fler. Små företag med färre än 10 anställda omfattas därför inte av direktivet. Om du driver ett bolag som tillhandahåller någon av följande tjänster till konsumenter, behöver din hemsida och eventuella appar uppfylla det nya tillgänglighetskraven:

• E-handelstjänster – Webbplatser och appar som används för e-handel måste anpassas för att säkerställa att personer med en funktionsvariation kan navigera, välja produkter och genomföra köp.

• Bank- och betaltjänster – Lagen gäller för banktjänster som internetbank, informationstjänster och bankomater. Även kösystem på bankkontor omfattas, vilket innebär att de måste vara tillgängliga för personer med olika funktionsvariationer.

• Digitala kommunikationstjänster – Inkluderar tjänster som bredband, telefoni, sms, e-post, chatt och videosamtal. Syftet är att göra det möjligt för alla att kommunicera, oavsett om de använder tal, text eller teckenspråk.

• E-böcker – E-böcker och tillhörande programvara måste vara tillgängliga, exempelvis genom att vara kompatibla med skärmläsare.

• Tjänster för ljud och bild – Här ingår tjänster som ger tillgång till tv-sändningar och streamingtjänster. Lagen kräver att tillgänglighetstjänster som syntolkning, undertexter och teckenspråkstolkning överförs korrekt och synkroniserat med ljud och video.

• Vissa transporttjänster – Gäller för vissa delar av transporttjänster, såsom webbplatser, appar och elektroniska biljettsystem för tåg, buss, flyg och båt. Även självbetjäningsterminaler för biljetter omfattas.

Utöver dessa tjänster berörs en del produkter där telefon och surfplattor är vanligt förekommande. Det nya direktivet rör också terminaler, kortläsare och självbetjäningsautomater. 

Vad innebär tillgänglighetskraven för en webbplats?

Tillgänglighet handlar om att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna uppfatta, navigera och interagera med din webbplats på ett enkelt och begripligt sätt. Direktivet pekar inte ut exakt hur kraven ska uppfyllas, men hänvisar till standarder som WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). 

Här är några konkreta exempel på vad det kan innebära för din hemsida:

Alternativa texter för bilder: Alla bilder ska ha en beskrivande text (alt-text) så att personer som använder skärmläsare kan förstå innehållet.

Tangentbordsnavigering: Användare ska kunna navigera och använda alla funktioner på hemsidan enbart med hjälp av tangentbordet, utan att behöva använda en mus.

Bra färgkontraster: Texten måste ha tillräckligt hög kontrast mot bakgrunden för att personer med nedsatt syn ska kunna läsa den.

Tydlig struktur och rubriker: Använd rubriker (h1, h2, h3 osv.) på ett korrekt sätt för att skapa en tydlig hierarki som underlättar navigering med skärmläsare.

Begripligt språk: Texten ska vara enkel att läsa och förstå.

Vilka är fördelarna med en tillgänglig webbplats?

Att göra din hemsida tillgänglig handlar inte bara om att följa lagen. Det finns flera affärsmässiga fördelar:

Bredare målgrupp: Du når fler potentiella kunder genom att göra din hemsida användbar för alla.

Bättre användarupplevelse: De åtgärder som gör en hemsida tillgänglig gynnar ofta alla användare. En logisk struktur och tydliga knappar gör webbplatsen enklare att använda.

Bättre SEO: Många av kraven i WCAG överlappar med riktlinjer för sökmotoroptimering (SEO), vilket kan ge din webbplats bättre placeringar i sökresultaten.

Vad händer om man inte följer direktivet?

Företag som inte uppfyller kraven kan få varningar från myndigheter och riskera böter eller andra ekonomiska sanktioner. I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS) som har det övergripande tillsynsansvaret för att se till att lagen om tillgänglighetsdirektivet följs, men andra myndigheter kan vara ansvariga för specifika områden. Om ett företag inte följer kraven kan det krävas att bristerna åtgärdas. Det är därför viktigt att du som företagare ser över dina digitala tjänster i god tid.