Vad är Pacta sunt servanda ?

Pacta sunt servanda är latin för ”avtal ska hållas” och är en grundläggande princip inom avtalsrätten som innebär att ett avtal är bindande för parterna som ingått avtalet.

Läs mer om pacta sunt servanda

Juridiskt bindande avtal

Den juridiska termen pacta sunt servanda betyder att ett avtal är juridiskt bindande för de parter som har ingått avtalet. Det spelar alltså ingen roll om avtalet inte har skrivits ner och undertecknats skriftligen, utan avtalet måste hållas även när det ingåtts muntligt eller via e-post. Principen bygger på grundtanken att parterna har getts möjlighet att uttrycka sin vilja gällande ingåendet av avtalet och dess innehåll.

Varför pacta sunt servanda?

Principen om att avtal ska hållas fungerar som en säkerhet för parterna om att de rättigheter och skyldigheter som följer med avtalet ska hållas. Pacta sunt servanda räknas som en grundläggande princip inom avtalsrätten även om den uttryckligen inte går att utläsa i avtalslagen. Att regeln ändå gäller beror på de lagfästa undantag som finns i bland annat avtalslagens tredje kapitel. I de fall där något undantag för regeln inte kan tillämpas gäller principen att avtal ska hållas, pacta sunt servanda.

Undantag från huvudregeln

De undantag som finns från pacta sunt servanda, är:

  • De regler som går under avtalslagens tredje kapitel

  • Vid formfel, om avtalet kräver särskild form för giltighet

  • Om en av parterna lider av psykisk störning

  • Om en av parterna är omyndig eller har förvaltare

  • Om rättshandlingen strider mot goda seder (pactum turpe)

  • Om rättshandlingen är förfalskad

  • Om rättshandlingen strider mot ett legalt förbud

  • Om det rör sig om ett konkurrensbegränsande avtal enligt konkurrenslagen 7§.

Dessa undantag går att tillämpa på alla typer av avtal och finns till för att begränsa avtal från att gälla under vissa omständigheter. På latin kallas detta för pacta non sunt semper servanda.