Visselblåsarlagen – det här gäller

Vad är visselblåsning?

Visselblåsning innebär att en person, oftast en anställd, slår larm om missförhållanden eller oegentligheter internt i ett företag eller en offentlig organisation. Visselblåsningen kan även ske externt till en myndighet eller massmedia. 

Skälen till visselblåsningen kan handla om korruption, vanvård, lagbrott, vapensmuggling, terrorism, olaglig avlyssning, åsiktsregistrering, militära brott mot civila, miljöbrott, sexuella trakasserier, brister i omvårdnad och patientsäkerhet eller liknande.

Visselblåsarlagen i korthet

Syftet med visselblåsarlagen – som trädde i kraft den 17 december 2021 – är att förhindra korruption och lagbrott, och att skydda visselblåsare i högre utsträckning än vad den tidigare lagen från 2017 har gjort.

I korthet innebär lagen att företag måste inrätta system för rapportering och vidta åtgärder på de rapporterade händelserna, samt att uppgifter om visselblåsarens identitet ska omfattas av sekretess och vara konfidentiella. Detta ska stärka skyddet för visselblåsaren, göra det enklare att visselblåsa och ställa tydligare krav på hur de rapporterade uppgifterna ska hanteras.

Visselblåsarlagen är med sina 60 paragrafer mer detaljerade och omfattande än den tidigare lagen, som innehöll 11 paragrafer. En del i den nya lagen som inte tidigare funnits är att man kan bli straffad om man bryter mot den. Straffet beslutas i domstol. Och lagen gäller alla företag – små som stora. Både inom privat- som offentlig sektor.

Rapporteringskanaler för företag med minst 50 anställda

Beroende på antal anställda har ett företaget mellan sex månader och två år på sig att göra nödvändiga förändringar i sina system så att kravet på interna rapporteringskanaler möts. Den interna rapporteringskanalen ska göra det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöverket har utsetts till tillsynsmyndighet för företagens interna rapporteringskanaler.

Den interna visselblåsarfunktionen ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporterings kanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. 

Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporterings kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporterings kanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar. 

För företag med minst 50 anställda ska den interna rapporteringskanalen vara på plats senast den 17 december 2023. Företag med minst 250 anställda skulle ha sina interna rapporteringskanaler klara senast den 17 juli 2022.

Rapporteringen ska kunna ske muntligen eller skriftligen, och den ska i huvudsak först ske internt.

Obs! Även om företag som har färre än 50 anställda inte omfattas av kravet på interna rapporteringskanaler, ska förutsättningarna för skyddet av en visselblåsare i grunden vara det samma som när det finns rapporteringskanaler.

Externa rapporteringskanaler som komplement

Utöver de interna rapporteringskanalerna ska det fortsatt finnas externa rapporteringskanaler. En sådan kanal gör det möjligt för en arbetstagare att slå larm till myndigheter som har utsetts av regeringen. En anställd kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen, och kan själv välja om hen vill rapportera internt eller externt.

Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och återkoppla på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden.

Vem kontrollerar att man följer Visselblåsarlagen inom företaget och externt?

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndigheten för att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner.Utöver Arbetsmiljöverket har även andra myndigheter fått i uppdrag att upprätta externa visselblåsarkanaler för visselblåsning. Arbetsmiljöverkets ansvar gäller både att övervaka att dessa myndigheter uppfyller sitt ansvar, men även missförhållanden som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde. Arbetsmiljöverket är en så kallad särskilt behörig myndighet, och inom ramen för det ska de lämna tydlig och lättillgänglig information om övriga behöriga myndigheters ansvarsområden samt kontaktuppgifter till dessa. Dessutom ska Arbetsmiljöverket varje år sammanställa information från alla behöriga myndigheter och rapportera till EU-kommissionen.

Fler skyddas visselblåsarlagen

I lagen omfattas en bredare personkrets av skyddet. I den tidigare lagstiftningen har skyddet varit begränsat till anställda och inhyrda arbetstagare. Även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas av lagen. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer.

Kan inte avtalas bort

Lagen innebär att centrala kollektivavtal  kan slutas om själva utformningen av de interna rapporteringskanalerna. Det är däremot inte möjligt att sluta avtal där skyddet eller rättigheterna för visselblåsaren begränsas.

System för visselblåsning via Fortnox

Om du redan använder Fortnox i ditt företag kan du enkelt koppla på en tjänst för visselblåsning via någon av våra integrationspartners.