Vad är Godtrosförvärv?

Vad räknas som ett godtrosförvärv?

När en person säljer en sak som denne egentligen inte äger och äganderätten övergår till köparen så gör köparen ett så kallat godtrosförvärv. Alltså att en person förvärvar äganderätt av egendom där säljaren egentligen inte hade rätten att sälja den. Egendomen kan till exempel vara lånad eller belagt med ett återtagandeförbehåll. Vid normala fall av försäljning har den rätta ägaren rätt att få tillbaka varan av köparen, men i och med att köparen i detta fall var i god tro när varan förvärvades har denne rätt att behålla den framför den rätta ägaren. 

God tro innebär att man inte har någon anledning att misstänka att den person som säljer varan inte är den rätta ägaren. För att det ska räknas som ett godtrosförvärv måste säljaren ha haft varan i sin besittning, överlämnat varan till köparen och köparen har då inte insett eller misstänkt att varan inte tillhörde säljaren. Överlåtelsen måste även avse lösöre , alltså egendom som inte räknas som fast egendom . Mer information om vilka förutsättningar som krävs för att göra ett godtrosförvärv hittas i Lag om godtrosförvärv av lösöre. Sedan 2003 räknas försäljning av stöldgods inte som godtrosförvärv och en köpare av stöldgods kan alltså aldrig få äganderätt till egendomen.

Exempel på ett godtrosförvärv

Nedan följer ett exempel på hur ett godtrosförvärv kan gå till. 

Person A lånar ut en cykel till person B. Person B säljer sedan cykeln till person C. När person C köpte cykeln hade person B den hemma i sitt garage och person C varken misstänkte eller insåg att cykeln var lånad. Det här räknas som ett godtrosförvärv eftersom 1) en cykel räknas som lösöre, 2) person B har överlämnat varan till person C, 3) person B hade cykeln i sin besittning men var inte ägare till den och 4)person C handlade i god tro. Förutsättningarna för godtrosförvärv är alltså uppfyllda. Person C har då bättre rätt till cykeln än person A.

Vindikationsrätt vid godtrosförvärv

Även om förutsättningarna för godtrosförvärv är uppfyllda finns det ibland situationer där den rätta ägaren har kvar äganderätten. Det gäller till exempel om egendomen är stulen eller om ägaren har blivit rånad på egendom. Den rätta ägaren har då så kallad vindikationsrätt. Skulle den rätta ägaren till egendomen inte kräva tillbaka den från förvärvaren inom sex månader får dock förvärvaren äganderätt till egendomen, eftersom vindikationsrätten då har upphört.