Vad är Jäv ?

Jäv innebär att en beslutfattares, ledamots eller handläggares benägenhet att agera opartiskt och objektivt rubbas på grund av en särskild omständighet.

Läs mer om jäv

Förebygger och förhindrar partiska och osakliga beslut

Reglerna om jäv utformas utifrån objektivitetsprincipen och finns beskrivna i förvaltningslagen. Dessa regler syftar dels till att förhindra att en partisk person påverkar ett beslut eller en dom, dels till att förebygga misstankar om att besluten som har fattats bygger på partiskhet. Hur dessa regler är utformade skiljer sig mellan olika verksamheter och arbetsplatser där myndigheter ofta har striktare regler för jäv än vad som gäller i andra sammanhang.

Olika kategorier av jäv

En jävig person får enligt lag inte delta i beslutet där hen är jävig. Det finns många situationer när skäl till invändning på grund av opartiskhet finns, och det är viktigt att understryka att en person inte nödvändigtvis måste vara partisk för att jäv ska föreligga. Med detta menas att det räcker att det finns skäl att misstänka opartiskhet för att personen kan anses vara jävig och därmed oförmögen att delta i beslutsfattningen. Man kan dela upp jäv i kategorier beroende på vilka sektorer beslutsfattarna verkar inom, samt vilka särskilda situationer som gör att beslutsfattaren anses som jävig. Följande kategorier är exempel på hur jäv delas upp:

  • Sakägarjäv, intressejäv och släktskapsjäv

  • Ställföreträdarjäv och ombudsjäv

  • Tvåinstansjäv

  • Delikatessjäv

Generellt om jäv

Utan att gå in på detaljer i varje kategori gäller att en person som på ett direkt eller indirekt sätt kan påverkas av utgången av domen eller beslutet som hen själv ska fatta på ett sakligt och opartiskt sätt, anses vara jävig. Detta gäller till exempel om beslutsfattaren är släkt, gift eller tidigare har ingått i äktenskap med någon av parterna. Vid alla typer av personliga intressen i beslutsfattandet, eller om du har intressen i den myndighet eller verksamhet som du ska ta opartiska beslut om, anses du vara jävig.