Vad är Penningvärde?

Vad avgör penningvärdet?

Det finns två faktorer som kan avgöra penningvärdet:

– En av faktorerna som bestämmer penningvärdet är hur mycket pengar som faktiskt finns på en marknad, med andra ord utbudet av pengar, eller penningmängden.

– En annan avgörande faktor är hur stor efterfrågan på pengarna är. Denna efterfrågan kan i sin tur delas upp i två olika kategorier; efterfrågan för att inneha pengar och efterfrågan för att införskaffa pengar. Båda typer av efterfrågan grundar sig således i en högst subjektiv värdering av hur stort värde pengar har haft tidigare, eller pengars tidigare pris.

Vad innebär efterfrågan för att inneha pengar?

Efterfrågan för att inneha pengar är en av två kategorier på en faktor som kan avgöra penningvärdet. Kategorien gäller personer som redan har pengar men som önskar ha mer pengar.

Vad innebär efterfrågan att införskaffa pengar?

Efterfrågan att införskaffa pengar är den andra kategorin på en faktor som kan avgöra penningvärdet. Denna syftar till personer som har för avsikt att köpa pengar, vilket i praktiken innebär att sälja varor.

Exempel på penningvärde

Penningvärdet, eller priset på pengar, är detsamma som de varor som man kan köpa för pengarna.

För att förklara begreppet kan vi måla upp ett exempel:
Vi har en tv som kostar 5 000 kronor. Priset på pengar, som i vårt fall är detsamma som priset på en krona, kan således uttryckas som en femhundrades tv.

Högt vs lågt penningvärde

För varje ny enhet av pengar som en person får, tillfredsställs ett önskemål som subjektivt rankas lägre än det tidigare önskemålet. Därför uppfattar personen varje ny enhet av pengar som tas emot som mindre värd än den tidigare enheten. Detta kallas för marginalnytta och gäller inte bara pengar, utan alla varor med ett värde. Därför minskar efterfrågan för att både inneha och införskaffa pengar vid ett tidigare högt penningvärde, samtidigt som den ökar vid ett tidigare lågt penningvärde.

Penningvärde i praktiken

Att upprätthålla ett fast penningvärde är enligt riksbankslagen det mest centrala målet för penningpolitiken. Enligt Riksbankens tolkningar är detta mål synonymt med att sträva efter en låg och stabil inflation.