Vad är Räntelagen?

När träder räntelagen i kraft?

Räntelagen träder i kraft när en person tar ett lån eller köper en vara på avbetalning, på kredit eller mot faktura . Den tillämpas alltså på alla skulder som består av pengar och reglerar bland annat vilka dröjsmålsräntor och betalningsvillkor som företagen kan ta ut av sina låntagare eller kunder. Räntelagen är dispositiv och gäller alltså så länge inget annat är avtalat mellan de båda parterna.

I räntelagen definieras dröjsmålsräntan

I räntelagen framgår det till exempel att en borgenär kan kräva dröjsmålsränta av en gäldenär, vilket är den ränta som tas ut om en faktura inte betalas i tid. Om en förfallodag finns specificerad i offerten eller avtalet börjar dröjsmålsräntan räknas från denna dag, men om förfallodagen inte har avtalats i förväg kan borgenären börja kräva dröjsmålsränta 30 dagar efter fakturadatumet – alltså det datum som fakturan skickades ut eller från det att säljaren på annat sätt framställde krav på betalning. Krav om dröjsmålsränta måste meddelas minst 30 dagar i förväg om kunden är en konsument, men behöver inte meddelas alls om kunden är näringsidkare. I lagen definieras också dröjsmålsräntans procentsats, vilket är åtta procentenheter plus den referensränta som gäller för tillfället. Referensräntan följer reporäntan och fastställs två gånger per år av Riksbanken och går att hitta på deras webbplats.

Kan man avtala bort räntelagen?

Som tidigare nämnt gäller räntelagen så länge inte både säljare och köpare har kommit överens om ett avtal med egna villkor. Det går alltså att avtala bort vissa delar av räntelagen, men inte alla. Kort förklarat så kan man inte avtala bort de delar ur lagen som är till låntagarens fördel. Enligt räntelagen kan dröjsmålsräntan till exempel avtalas bort om kredittagaren eller låntagaren inte kan betala skulden i tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra omständigheter.