Vad är Statsskuld ?

Statsskulden är en skuld som uppkommer när staten behöver låna pengar för att inkomsterna är lägre än utgifterna.

Läs mer om statsskuld

Vad påverkar statsskulden?

Skulden som uppstår av de lån som staten har behövt ta för att täcka underskott i den löpande verksamheten kallas för statsskuld. Under de senaste tio åren har statsskulden legat på alltifrån 1 100 miljarder kronor till 1 400 miljarder kronor, och den påverkas alltså av storleken på statens inkomster och utgifter. När staten har större utgifter än inkomster så måste de helt enkelt låna pengar för att kunna täcka underskottet. Detta sker genom att Riksgälden lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer. Andra saker som påverkar statsskulden, utöver statens inkomster och utgifter, är förändringar i valutakursen, landets ekonomiska historia, hur den demografiska utvecklingen har sett ut och yttre påverkan såsom krig eller finansiella kriser. Statsskulden är helt enkelt ett mått på vårt lands statsfinansiella position.

Hur mäter man statsskulden

Statsskulden kan mätas på två olika sätt – den okonsoliderade skulden och den konsoliderade skulden. Regeringen använder sig främst av den konsoliderade skulden, medan Riksgälden använder sig av den okonsoliderade skulden vilket är det mått som ligger till grund för statsskuldsräntan. I den okonsoliderade skulden ingår nämligen de statliga myndigheternas innehav av statspapper. För att enklare kunna jämföra statsskuldens storlek med landets totala ekonomi pratar man också ofta om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten, alltså BNP. I slutet av år 2020 uppgick denna till cirka 25 %.

Riksgälden ansvarar för statsskulden

Riksgälden är den myndighet som ansvarar för att, på bästa möjliga sätt, förvalta statsskulden i Sverige. De ska alltså säkerställa att kostnaderna hålls så låga som möjligt, samtidigt som de tar hänsyn till de risker detta medför.