Vad är Jordbruksfastighet?

En jordbruksfastighet är en taxeringsenhet med skog, betesmark, åker m.m., där utgifter och inkomster i näringen deklareras som näringsverksamhet.

Vad räknas som en jordbruksfastighet?

Jordbruksenheter och skogsbruksenheter har samlingsnamnet lantbruksenheter. Till jordbruksfastigheter och skogsbruksfastigheter räknas de taxeringsenheter som består av bland annat åkermark, skogsmark och betesmark samt ekonomibyggnad och bostadsbyggnad med tomtmark. I Sverige klassas en jordbruksfastighet som “bebodd lantbruksfastighet” och har taxeringskoden 120. En jordbruksfastighet betraktas som näringsfastighet i beskattningshänseende och utgifter och inkomster i näringen ska därför deklareras som näringsverksamhet. Bostadsbyggnaden, alltså privatbostaden, räknas dock inte in i näringsverksamheten.

Så beskattas en jordbruksfastighet

Alla utgifter och inkomster inom jordbruket eller skogsbruket ska beskattas som näringsverksamhet. Den kan vara antingen passiv eller aktiv. Det räknas som en aktiv näringsverksamhet om du både driver och i stor omfattning arbetar i jordbruket eller skogsbruket. Gör du inte det räknas den som passiv, vilket även utarrenderat jordbruk eller skogsbruk gör. Både ägaren av en jordbruksfastighet och den som använder jordbruksfastigheten ska beskattas för näringsverksamhet. Är enheten samägd ska var och en av ägarna beskattas för sin andel av utgifterna och inkomsterna. När det är dags att deklarera ska en jordbruksfastighet eller en skogsbruksfastighet deklareras på en NE-bilaga.

Privatbostad på en jordbruksfastighet

Som tidigare nämnt räknas inte bostadsbyggnaden, eller privatbostaden, på en jordbruksenhet in i näringsverksamheten. En privatbostad är ett småhus som är avsedd att användas för eller till största delen används för ägarens eller närståendes permanent- eller fritidsboende. I och med att den inte ingår i näringsverksamheten ska den hållas helt utanför denna, vilket innebär att vissa utgifter för jordbruksenheten måste fördelas. De utgifter som avser privatbostaden får alltså inte dras av som kostnader i näringsverksamheten. Det kan till exempel handla om el, uppvärmningskostnader, räntekostnader, telefon, sophämtning och försäkringar. Lön till anställd personal som utför arbeten på privatbostaden får heller inte dras av som kostnad i näringsverksamheten. Det finns dock vissa fall där en privatbostad kan ingå i verksamheten, men då måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • Privatbostaden är 400 kvadratmeter eller större,

  • fastigheten byggdes före år 1930 och

  • fastighetsägaren begär att privatbostaden ska ingå i näringsverksamheten.

Bostadsbyggnader där exempelvis anställda eller arrendatorer bor eller som hyrs ut till utomstående räknas dock som näringsfastigheter, eller ekonomibyggnader, och ingår i näringsverksamheten.