Driva Företag|16 December 2021

Ny visselblåsarlag – det här gäller

En visselpipa som symboliserar visselblåsarlagen
Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft i Sverige. Lagen, som utgår från EU:s nya visselblåsardirektiv, är mer omfattande än tidigare lagstiftning och förstärker skyddet för visselblåsare. Här summerar vi huvuddragen i lagen.

Vad är visselblåsning?

Visselblåsning innebär att en person, oftast en anställd, slår larm om missförhållanden eller oegentligheter internt i ett företag eller en offentlig organisation. Visselblåsningen kan även ske externt till en myndighet eller massmedia. Skälen till visselblåsningen kan handla om korruption, vanvård, lagbrott och liknande.

Visselblåsarlagen i korthet

Syftet med den nya visselblåsarlagen – som träder i kraft den 17 december 2021 – är att förhindra korruption och lagbrott, och att skydda visselblåsare i högre utsträckning än vad den tidigare lagen från 2017 har gjort.

I korthet innebär lagen att företag måste inrätta system för rapportering och vidta åtgärder på de rapporterade händelserna, samt att uppgifter om visselblåsarens identitet ska omfattas av sekretess och vara konfidentiella. Detta ska stärka skyddet för visselblåsaren, göra det enklare att visselblåsa och ställa tydligare krav på hur de rapporterade uppgifterna ska hanteras.

Den nya visselblåsarlagen är med sina 60 paragrafer mer detaljerad och omfattande än den tidigare lagen, som innehöll 11 paragrafer.

Rapporteringskanaler för företag med minst 50 anställda

Beroende på antal anställda har ett företaget mellan sex månader och två år på sig att göra nödvändiga förändringar i sina system så att kravet på interna rapporteringskanaler möts. Den interna rapporteringskanalen ska göra det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöverket har utsetts till tillsynsmyndighet för företagens interna rapporteringskanaler.

För företag med 50–249 anställda ska den interna rapporteringskanalen vara på plats senast i december 2023. Företag med minst 250 anställda ska ha sina interna rapporteringskanaler klara senast den 17 juli 2022.

Rapporteringen ska kunna ske muntligen eller skriftligen, och den ska i huvudsak först ske internt.

Obs! Även om företag som har färre än 50 anställda inte omfattas av kravet på interna rapporteringskanaler, ska förutsättningarna för skyddet av en visselblåsare i grunden vara det samma som när det finns rapporteringskanaler.

Externa rapporteringskanaler som komplement

Utöver de interna rapporteringskanalerna ska det fortsatt finnas externa rapporteringskanaler. En sådan kanal gör det möjligt för en arbetstagare att slå larm till myndigheter som har utsetts av regeringen. En anställd kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen, och kan själv välja om hen vill rapportera internt eller externt.

Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och återkoppla på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden.

Fler skyddas av nya visselblåsarlagen

I den nya lagen omfattas en bredare personkrets av skyddet. I den tidigare lagstiftningen har skyddet varit begränsat till anställda och inhyrda arbetstagare. Nu kommer även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget att omfattas. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer.

Kan inte avtalas bort

Lagen innebär att centrala kollektivavtal kan slutas om själva utformningen av de interna rapporteringskanalerna. Det är däremot inte möjligt att sluta avtal där skyddet eller rättigheterna för visselblåsaren begränsas.