Dubbla vinster när vi tillsammans bekämpar penningtvätt och terrorismfinansiering

För en tid sen lyssnade jag på ett inslag på Sveriges Radio om penningtvätt kopplat till välfärdsbrott. Det beskrevs hur Sverige är uppbyggt kring att vi är ärliga, i kombination med att det ska vara enkelt att använda olika välfärdstjänster. Två fantastiska grundvalar, som tyvärr även gjort det relativt enkelt att lura systemet.

Trenden att välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet ökar är inte ny. Men när samhällsklimatet hårdnar blir det extra skrämmande att tänka på konsekvenserna av att skattepengar går rakt in i kriminell verksamhet. Samtidigt som pengarna inte kan användas till det som är tänkt. Men det innebär i sin tur att vinsten blir dubbel, när vi hindrar pengar från att tvättas och finansiera gängen. Pengarna går tillbaka till samhället, samtidigt som de inte når de kriminella krafterna.

Ju mer jag jobbar med de här frågorna, desto tydligare blir det hur stor skillnad en redovisningskonsult kan göra. Du som konsult känner kunden och dess företrädare och är väl insatt i kundens affärsidé och den dagliga verksamheten. Det gör att du också är bra på att se avvikelser och mönster hos kunden, som saknar en logisk förklaring.

Det är ett tidskrävande jobb att ställa frågor, göra kontroller och följa upp svaren, jag vet. Men när processen är på plats och du börjar se mönster och beteenden som kan innebära kopplingar till kriminell verksamhet, så är det värt det. Både för att du inte vill ha den typen av kunder och för att du kan bidra till samhällets kamp mot organiserad brottslighet.

Mitt råd är att börja med grunden med ditt bolags allmänna riskbedömning. När du hittat de största riskerna kring hur din verksamhet utnyttjas, kan du också sätta upp effektiva åtgärder för att begränsa riskerna, bland annat KYC och övervakning av kunden och dess verksamhet.

Men jag tror också att det måste till lagändringar. Exempelvis skulle det göra stor nytta om olika aktörer kunde dela information mellan sig, vilket nu finns som förslag från regeringen. Det finns också förslag om att införa ett “målvaktsregister” som kan användas för att enkelt kontrollera personer som misstänkts fronta företag som egentligen kontrolleras av kriminella. Naturligtvis behöver vi tänka på den personliga integriteten och vi ska aldrig begära ut mer uppgifter än vi behöver, men jag tror att lagar som GDPR och penningtvättslagen behöver tillämpas sida vid sida i större utsträckning än idag – den ena får inte ta överhanden.

Och självklart behöver även byråer, banker, leverantörer, Polisen och Skatteverket jobba mer tillsammans. Alla kan vi bidra med olika pusselbitar, som kan leda till att brottslingar fälls och att pengarna hamnar i rätt händer.