Vad är en balansrapport? Allt du behöver veta!
Balansrapporten är tillsammans med resultatrapporten en av de mest centrala och grundläggande rapporterna över ett företags räkenskaper. Balansrapporten visar företagets tillgångar , eget kapital och skulder , medan resultatrapporten visar periodens intäkter och kostnader .
Vad innehåller en balansrapport?
Balansrapporten består av två sidor: tillgångar samt eget kapital och skulder. Den visar allt som är bokfört i kontoklass 1 (tillgångar) – exempelvis kassa, bank, anläggningstillgångar och kundfordringar – samt allt som är bokfört i kontoklass 2 (eget kapital och skulder) såsom banklån, skulder till leverantörer och verksamhetens eget kapital.
Hur läser man av en balansrapport?
Förutom de två sidorna (tillgångar samt eget kapital och skulder) innehåller balansrapporten i regel tre olika kolumner: ingående balans, period och utgående balans.
Ingående balans visar hur mycket som finns på bokföringskontot vid periodens början, exempelvis hur mycket pengar på banken det finns från och med det datum du tar ut balansrapporten.
Under period visas förändringen under perioden du kollar på, till exempel om pengarna på banken har minskat eller ökat.
Utgående balans är lika med ingående balans plus/minus periodens förändring, det vill säga hur mycket pengar på banken det finns när perioden du kollar på är slut.
Krångligt? Nej, då! Vi tar en exempelrapport, och analyserar denna del för del.
Exempel balansrapport
Tillgångar
Vi börjar med att titta på tillgångssidan. Här sker vanligtvis en kategorisering beroende vad för tillgångstyp som avses – i vårt exempel anläggningstillgångar och omsättningstillgångar . I en verklig balansrapport finns det ofta ännu fler underrubriker, beroende på vilka konton du har bokfört på.
Så, vad kan vi utläsa av informationen? Jo, bland annat att vi vid periodens början hade en ingående balans för företagets inventarier (konto 1220) värt 100 000 kr. Under perioden har vi köpt in nya inventarier, till ett ökat nettovärde på 50 000 kr. Det gör att den utgående balansen för våra inventarier är 150 000 kr. Därutöver ser vi att det gjorts avskrivningar (konto 1229) på 10 000 kr (visas med minus då avskrivningar innebär att värdet på tillgångarna minskar i bokföringen). Totalt sett har då värdet på våra anläggningstillgångar ökat med 40 000 kr (50 000 kr ökning på konto 1220 och 10 000 kr minskning på 1229) från periodens ingående balans på 80 000 kr, vilket ger oss en utgående balans på 120 000 kr.
För omsättningstillgångarna noterar vi ett minustecken för periodens kundfordringar (konto 1510), vilket betyder att våra kundfordringar har minskat. Vårt bankkonto (konto 1930) har ökat med 60 000 kr under perioden. Totalt sett har våra omsättningstillgångar ökat från 825 000 kr i början av perioden, till 880 000 kr vid periodens slut.
På raden “Summa tillgångar” summeras värdet av alla våra olika tillgångstyper. Värdet på tillgångarna har haft en positiv utveckling – från 905 000 kr i början av perioden till 1 000 000 kr vid slutet.
Eget kapital och skulder
Nu riktar vi blickarna mot balansrapportens andra halva – eget kapital och skulder. Som du kanske redan har noterat visas ett minustecken framför ingående balanserna för dessa. Det kan tyckas logiskt, åtminstone när det gäller skulder. Men eget kapital – varför är det negativt? Jo, det egna kapitalet är i praktiken en slags skuld till ägarna av företaget, därför visas även dessa värden som negativa.
Ta konto 2091 Balanserad vinst och förlust som exempel. Här har det egna kapital ökat med 200 000 kr i samband med att föregående års vinst bokades upp på kontot. Därför visas det med ett minustecken framför – skulden till aktieägarna har ökat.
Även periodens förändring på konto 2440 Leverantörsskulder är negativt – skulden till företagets leverantörer har ökat. Men, på konto 2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut, där vanligtvis banklån och liknande långfristiga lån bokförs, är periodens förändring positiv. Det innebär att skulderna har minskat.
Summan av det egna kapitalet och skulder sammanfattas alltid på en egen rad. I vårt exempel har det egna kapitalet och skulderna ökat med 196 000 kr, vilket ger en utgående balans på 941 000 kr vid periodens slut.
Beräknat resultat
Längst ned i balansrapporten hittar du vanligtvis en rad med beräknat resultat för perioden du kollar på. Den uppmärksamme kanske redan har noterat att det kort och gott är differensen mellan tillgångar samt eget kapital och skulder. Det beräknade resultatet är samma som den sista raden i resultatrapporten för samma period.
Skillnad mellan balansräkning och balansrapport
Balansräkningen är inte lika detaljerad som sin släkting – den är inte på kontonivå, utan snarare en övergripande sammanställning för året. Det innebär att nära besläktade konton slås ihop. Exempelvis visas olika kassa- och bankkonton som en gemensam post under “Kassa och bank”, istället för specificerat på olika konton såsom 1910, 1920 och 1930. På samma sätt samlas och summeras till exempel olika typer av materiella tillgångar såsom bilar, inventarier och maskiner under “Materiella anläggningstillgångar”.
I en balansräkning visas kreditsaldon på skuldsidan utan minustecken. Periodiseringar och andra bokslutsdispositioner är också anledningar till att balansräkningen skiljer sig mot balansrapporten. Dessa upprättas först i samband med bokslut och visas således enbart i balansräkningen.
Balans i en balansräkning
En viktig sak att komma ihåg är att en balansräknings två sidor – tillgångar samt eget kapital och skulder – alltid ska balansera, det vill säga att tillgångar är lika med eget kapital plus skulder.
Det kan låta knepigt till en början, men blir logiskt när man förstår hur det fungerar. Ett företags eget kapital är ju faktiskt differensen mellan dess tillgångar och skulder. Alla tillgångar som inte är finansierade med lån eller andra skulder tillhör företaget och är därmed eget kapital.
Denna balans uppstår i balansräkningen då man i samband med bokslutet nollställer resultaträkningen, och resultatet flyttas över till skuldsidan i balansräkningen. Det innebär att raden “Beräknat resultat” från balansrapporten inte finns med i balansräkningen – den är nu fastslagen som “Årets resultat”, istället.
En liknande balans finns även i balansrapporten. Här får man dock lägga in “Beräknat resultat” i ekvationen, så att tillgångar är lika med eget kapital och skulder plus beräknat resultat.
Har du bokfört allt korrekt under året uppstår balans i balansräkningen och -rapporten automatiskt. Är det inte balans behöver du undersöka vad felet kan bero på.
Koll på rapporterna med Fortnox
Samla ditt företags ekonomi i Fortnox plattform – helt molnbaserat, och till stora delar automatiserat. Då kan du, oavsett var du befinner dig, snabbt och enkelt ta ut viktiga rapporter såsom balansrapporten för att se hur det går för företaget. Programmet är enkelt att använda samt fullt med smarta lösningar och funktioner som underlättar ditt bokföringsarbete.