Lön|Skatter & moms|Driva Företag|12 november 2020|Uppdaterad: 5 juli 2022

Förmånsbil – så fungerar bilförmån (Guide)

En person som håller i en bilnyckel
En bilförmån, eller förmånsbil, innebär att en arbetsgivare förser en anställd (eller sig själv) med en bil som får nyttjas dels i tjänsten, dels privat. Men hur fungerar beskattningen, vad är skillnaden mellan en förmånsbil och en tjänstebil, och vad behöver du tänka på?

Förmånsbil och tjänstebil – vad är skillnaden?

Vi börjar med att reda ut skillnaden mellan förmånsbil och tjänstebil, som är en ganska vanlig förväxling. En förmånsbil är en skattepliktig löneförmån som egenföretagaren eller den anställde förmånsbeskattas för. Skatten baseras på bilens förmånsvärde, som räknas ut med utgångspunkt i Skatteverkets schablonbelopp för förmånsbilar (mer om detta senare i artikeln).

En tjänstebil får inte användas privat mer än i “ringa omfattning”, som enligt Skatteverket är maximalt 10 körtillfällen och maximalt 100 mil under ett år. Värt att tänka på är att resor till och från jobbet räknas som privata resor.

Varför förmånsbil?

Med en förmånsbil slipper en anställd som kör mycket i tjänsten att använda sin privata bil. Förmånsbilar är också vanligast i yrken som innebär mycket resande, till exempel för konsulter och säljare. Fördelarna med en förmånsbil är även att du får den skattad och försäkrad, du har en fast månadskostnad och du behöver inte lägga ut (till exempel handpenning) för att köpa den.

Fördelen med en förmånsbil jämfört med en tjänstebil är att du även kan köra med den privat, utan att behöva tänka på antal körtillfällen eller hur många mil du kör. Med en förmånsbil kan arbetsgivaren även stå för alla kostnader för bilen, med undantag för drivmedel vid privata resor, trängselskatt vid privata resor, samt parkeringsavgift vid privata resor.

Vad kostar en förmånsbil?

Hur mycket en förmånsbil kostar egenföretagaren eller den anställde beror på hur stort förmånsvärde bilen har. Det mest självklara som påverkar förmånsvärdet är nybilspriset på den bil som väljs, men även eventuell extrautrustning och tillval. Några av de faktorer som påverkar förmånsvärdet, och som Skatteverket lyfter fram, är följande:

  • Bilens nybilspris

  • Extrautrustning som inte ingår i nybilspriset, till exempel vinterdäck

  • Om bilen är en miljöbil

  • Om den anställde kör minst 3 000 mil i tjänsten *

  • Fordonsskatten (gäller bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som har tagits i trafik första gången den 1 juli 2018 eller senare).

* Förmånsvärdet kan sänkas med 25 procent, det vill säga ner till 75 procent av värdet, om den anställde kör 3 000 mil eller mer i tjänsten under inkomståret.

Justerat förmånsvärde

Bilförmånsvärdet för bland annat lätta lastbilar och servicebilar kan i vissa fall sänkas, även kallat justerat förmånsvärde. Anledningen är att den typen av fordon kan ha ett begränsat användningsområde i privata sammanhang. Ansökan om justeringen görs hos Skatteverket. Läs mer om justerat förmånsvärde.

Beräkna förmånsvärdet

Skatteverket har schablonbelopp för alla bilmodeller och det är dessa schablonbelopp (även kallade förmånsvärde) som man utgår från när skatten räknas ut. På Skatteverket kan du beräkna förmånsvärdet på den bil som är aktuell utifrån inkomstår, årsmodell samt bilmodell.

Observera att schablonen för att beräkna förmånsvärdet ändras från och med 1 juli 2021. Syftet är att förmånsvärdet bättre ska spegla vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil, vilket i praktiken innebär att det kommer bli dyrare att ha en bilförmån. Lagändringen gäller från 1 juli 2021 och påverkar de förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft. Läs mer hos Skatteverket.

Betala för förmånsbilen

Det finns i huvudsak tre olika varianter att betala för en bilförmån på: bruttolöneavdrag, bilförmån eller nettolöneavdrag. Vad är skillnaden, och när är det ena mer fördelaktigt än det andra?

Bruttolöneavdrag

Här minskar en anställd sin bruttolön i utbyte mot bilförmånen. Bruttolöneavdraget påverkar bland annat den anställdes sjukpenninggrundande inkomst, pensionsgrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst negativt: Underlaget för dessa minskar när bruttolönen sänks.

Att bruttolönen sänks gör dock inte att arbetsgivaravgiften blir lägre, eftersom bilförmånen är en skattepliktig förmån.

Bilförmån

Här adderas bilförmånen till den beskattningsbara inkomsten. Underlaget för sjukpenninggrundande inkomst, pensionsgrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst baseras på bruttolönen och sjunker därmed inte som vid ett bruttolöneavdrag, eftersom bruttolönen är oförändrad.

Nettolöneavdrag

Ett nettolöneavdrag ökar bruttolönen eftersom det skattepliktiga förmånsvärdet “omvandlas” till lön och sedan betalas via ett avdrag från nettolönen – i praktiken blir förmånsvärdet 0 kronor. I och med att bruttolönen ökar, ökar även den sjukpenninggrundande inkomsten, den pensionsgrundande inkomsten och föräldrapenninggrundande inkomst.

Nettolöneavdrag eller addering av bilförmånen på den beskattningsbara inkomsten utgör ingen skillnad på nettolönen eller skatten, och inte heller på de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren ska betala.

Så räknas nettolöneavdrag ut

Bruttolönen höjs med bilförmånen: 35 000 kr + 5 000 kr = 40 000 kr
Skatt (vi räknar på 30 %): 40 000 kr x 0,3 = 12 000 kr
Nettolöneavdrag: 5 000 kr
Nettolön: 23 000 kr (35 000 kr + 5 000 kr – 12 000 kr – 5 000 kr)
Arbetsgivaravgift (vi räknar på 31,42 %): (35 000 kr + 5000 kr) x 0,3142 = 12 568 kr

 
För dig som är företagare och även anställd i aktiebolaget är nettolöneavdrag fördelaktigt vid beräkningen av löneunderlaget enligt 3:12-reglerna (fåmansbolagsreglerna). Varför? Jo, i samband med lönebaserad utdelning enligt 3:12-reglerna får du nämligen inte inkludera bilförmånen i löneunderlaget. Men genom att byta den mot lön och sedan göra nettolöneavdraget, ökar du ditt underlag för utdelning.

Drivmedelsförmån

Om du som arbetsgivare bekostar bilens drivmedel, en så kallad drivmedelsförmån, förmånsbeskattas du som egenföretagare eller anställd för det drivmedel som används vid privata resor. Drivmedelsförmånen räknas ut separat, utöver själva förmånsvärdet för bilen.

Observera att detta gäller oavsett om körningen sker med en förmånsbil eller om den anställde använder sin egen privata bil och arbetsgivaren betalar drivmedlet.

Drivmedelsförmånen gäller alla typer av drivmedel, alltså även el och andra miljöbränslen. Du som egenföretagare/arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på förmånen. Om det inte går att visa hur en bil har använts i tjänsten och privat, för att det till exempel saknas körjournal eller för att körjournalen är ofullständig, beskattas föraren för allt det drivmedel som har använts under den aktuella månaden. Det innebär följaktligen att även du som arbetsgivare måste betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på hela förmånen. Läs mer om hur du räknar ut drivmedelsförmån.

Bilersättning

Om du har inte har en drivmedelsförmån på din förmånsbil och betalar allt drivmedel själv kan arbetsgivaren betala en skattefri bilersättning för resor i tjänsten med 6,50 kronor per mil för diesel och 9,50 kronor per mil för annat drivmedel. För en laddhybridbil som kan drivas både med el och med diesel/bensin gäller det högre beloppet, det vill säga med 9,50 kronor per mil.

Extrautrustning – detta gäller

Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens funktion eller förarens komfort och “förströelse” och som inte ingår i en bilmodells standardutförande, enligt Skatteverket. Det spelar heller ingen roll om utrustningen skaffades i samband med att bilen levererades, vid ett senare tillfälle eller om arbetsgivaren redan ägde utrustningen. Syftet med utrustningen har inte heller någon betydelse för förmånsvärdet, förutom i vissa enstaka fall (se Extrautrustning som inte ska förmånsbeskattas nedan).

Till extrautrustning räknas exempelvis automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, farthållare, AC, krockkudde, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, takräcke, lastbox och GPS-navigator. Observera att detta gäller för bilmodeller som inte har något av dessa exempel som standardutförande.

Extrautrustning som inte ska förmånsbeskattas

Viss utrustning som är direkt kopplad till ett tjänstebehov ska inte tas upp i beräkningen av förmånsvärdet. Exempel på sådan utrustning är en vinsch eller liknande anordning, liksom utrustning i form av till exempel hyllor, skåp och steghållare.

En elektronisk körjournal påverkar inte heller förmånsvärdet, och det samma gäller för alkolås. Läs mer om extrautrustning på Skatteverket.

Glöm inte körjournal!

En körjournal är en trygg och säker investering för dig som har förmåns- eller tjänstebil. Vi förklarar hur en körjournal fungerar och hur du enkelt kommer igång med en elektronisk körjournal i Fortnox Kvitto & Resa Plus i vårt blogginlägg om körjournal.

Relaterade artiklar

Kom igång med Fortnox
Allt för ditt företag – på ett ställe

Är du nystartad eller vill du byta till Fortnox?
Här är paketen som gör det enklare att driva företag.

Nyfiken på mer?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av nyheter, kunskap och inspiration.

Genom att kontakta Fortnox kommer dina personuppgifter behandlas enligt Fortnox Integritetsmeddelande

Fortnox Företagsguide
En kunskapsbank om företagande

För inspiration och kunskap till dig som står inför att starta nytt, eller vill ta ditt bolag till nästa nivå. Vi guidar dig genom företagets olika faser och utmaningar.