Lön|Driva Företag

Publicerad: 15 december 2020|Senast uppdaterad: 25 augusti 2023

Vad är karensavdrag (karensdag) och hur räknar man ut det?

En person som är sjuk och snyter sig
Karensavdrag, som tidigare hette karensdag, är ett engångsavdrag som arbetsgivaren gör på anställdas sjuklön vid sjukfrånvaro. Men hur fungerar det och hur räknar du ut det? Vi förklarar och ger exempel!

Vad är karensavdrag (karensdag)?

Karensavdraget är ett fast engångsavdrag på 20 % som görs på sjuklönen i samband med sjukfrånvaro. Avdraget baseras på en genomsnittlig veckolön och maximalt ett fullt avdrag får göras per sjuklöneperiod.

Karensavdraget infördes den 1 januari 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Syftet var att få ett mer rättvist och förutsägbart avdrag då en genomsnittlig arbetstid ligger till grund för avdraget.

Hur funkar karensavdrag?

Avdraget baseras som sagt på den sjuklön som den anställde får en genomsnittlig vecka när hon eller han är sjuk. Procentsatsen för avdrag (20 %) gäller oavsett när under en arbetsdag den anställde sjukanmäler sig, eller hur många timmar hon eller han skulle ha arbetat den aktuella dagen. Om den anställde blir sjuk efter halva arbetsdagen dras ett halvt karensavdrag och är den anställde fortfarande sjuk nästa dag dras återstående del (tills ett helt karensavdrag uppnåtts).

Om en anställd återigen blir sjuk inom fem dagar efter en avslutad sjuklöneperiod görs inget nytt karensavdrag (förutsatt att ett helt avdrag redan gjorts) och någon ny sjuklöneperiod påbörjas inte. Det spelar ingen roll om det är samma som tidigare – regeln för återinsjuknande gäller oavsett orsak till frånvaron. När mer än fem kalenderdagar gått blir det däremot en ny sjuklöneperiod och du gör ett nytt karensavdrag.

Om en anställd haft tio karensavdrag de senaste tolv månaderna får du som arbetsgivare inte göra något karensavdrag när den anställde uppnår sin elfte sjukperiod (inom de tolv månaderna). Antalet karensavdrag får med andra ord vara högst tio på tolv månader.

Genomsnittlig veckolön

Karensavdraget baseras på hur mycket den anställde arbetar en genomsnittlig kalendervecka. För anställda som arbetar regelbundet, med en given sysselsättningsgrad och månadslön, är underlaget för beräkning enklare att hålla koll på (vi går igenom det i räkneexemplet nedan). Men för till exempel timanställda kan antalet arbetade timmar variera från dag till dag och från vecka till vecka. Därför räknas den genomsnittliga veckolönen ut baserat på hur den anställdas schema ser ut över tid, till exempel 14 dagar. Den genomsnittliga veckolönen står sedan till grund för sjuklönen (80 % av veckolönen) som i sin tur ligger till grund för karensavdraget om 20 %.

Avdraget blir med andra ord mer rättvist för den anställde jämfört med de tidigare reglerna om karensdag, eftersom eventuella skillnader i arbetstid mellan olika dagar elimineras tack vare beräkningen av den genomsnittliga veckolönen. Värt att tänka på som arbetsgivare är att det är viktigt att den anställde vet vilka uppgifter som den genomsnittliga veckolönen grundar sig på vid beräkningen av karensavdraget.

Hur räknar jag ut karensavdrag?

Hur karensavdraget räknas ut beror alltså bland annat på anställningstyp. Är du egenföretagare spelar även bolagsformen roll. Driver du till exempel aktiebolag gäller samma regler som för anställda. Driver du däremot enskild firma, kommanditbolag eller handelsbolag har du inget karensavdrag – då har du istället karensdagar som dras från din sjukpenning, som du ansöker om hos Försäkringskassan.

Anställd med månadslön

Som arbetsgivare gör du karensavdraget på 20 % av sjuklönen, utifrån den genomsnittliga veckoarbetstid, oavsett om den anställde arbetar heltid eller deltid.

Exempel
Lukas arbetar 100 % (40 timmar per vecka). Han har 26 000 kronor i månadslön och inga övriga förmåner. Lukas sjukanmäler sig till sin arbetsgivare och ett helt karensavdrag ska göras. Så här räknar vi ut karensavdraget: Vi börjar med att ta reda på timlönen. Formeln för beräkning av den genomsnittliga timlönen för karensavdrag är (Månadslön x 12) / (52 x veckoarbetstid)

Timlön = 150 kr (26 000 x 12) / (52 x 40)
Sjuklön per timme = 120 kr (timlön x 80 %)
Genomsnittlig sjuklön/vecka = 4 800 kr (sjuklön per timme x 40 timmar)
Karensavdrag = 960 kr (genomsnittlig sjuklön x 20 %)

Timanställd

Om du har timanställda gör du i egenskap av arbetsgivare karensavdrag på samma sätt som ovan, men utgår från det antalet timmar som den anställde arbetar under en genomsnittlig arbetsvecka.

Exempel
Isabelle har en timlön på 120 kronor. När hon sjukanmäler sig beräknar arbetsgivaren att hon har en genomsnittlig veckoarbetstid på 28 timmar, baserat på hur hon hennes arbetstid ser ut under de kommande 14 dagarna.

Timlön = 120 kr
Sjuklön per timme = 96 kr timme (timlön x 80 %)
Genomsnittlig sjuklön/vecka = 2 688 kr (sjuklön per timme x 28 timmar)
Karensavdrag = 537 kr (genomsnittlig sjuklön x 20 %)

Annan sysselsättning

Arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga får i stället ett karensavdrag från sin sjukpenning från Försäkringskassan som är 20 % av den sjukpenning som beräknats för en genomsnittlig kalendervecka.

Automatiskt karensavdrag i Fortnox Lön!

När du använder Fortnox Lön kan programmet automatiskt räkna ut karensavdrag och sjuklön för dina anställda. 

Kom igång med Fortnox
Allt för ditt företag – på ett ställe

Är du nystartad eller vill du byta till Fortnox?
Här är paketen som gör det enklare att driva företag.

Nyfiken på mer?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av nyheter, kunskap och inspiration.

Genom att kontakta Fortnox kommer dina personuppgifter behandlas enligt Fortnox Integritetsmeddelande

Fortnox Företagsguide
En kunskapsbank om företagande

För inspiration och kunskap till dig som står inför att starta nytt, eller vill ta ditt bolag till nästa nivå. Vi guidar dig genom företagets olika faser och utmaningar.