Vad är Fordran?

Kortfristiga och långfristiga fordringar

När en part lämnar ut en vara, tjänst , pengar eller liknande till en annan part utan att omedelbart få betalt så kallas det för att säljaren har en fordran på köparen. I ekonomisk redovisning brukar man skilja på fordringarna baserat på när de förfaller och när säljaren förväntar sig att få betalt. Kortfristiga fordringar är de fordringar som förfaller inom ett år, medan de fordringar som förfaller senare än ett år räknas som långfristiga fordringar. Kortfristiga fordringar redovisas under omsättningstillgångar i företagets balansräkning . Här ingår till exempel kundfordringar. Långfristiga fordringar redovisas i sin tur som anläggningstillgångar.

Borgenär och gäldenär

En fordran är synonymt med ett tillgodohavande och är därför motsatsen till en skuld . Det kan till exempel handla om att ett företag har utfört ett arbete hos en kund och därmed ställt ut en faktura . Företaget har då en fordran på kunden, medan kunden har en skuld till företaget. I dessa fall brukar man kalla företaget för borgenär och kunden för gäldenär . En fordran räknas som ett krav och ett ekonomiskt tillgodohavande och borgenären kan därför ta upp detta som en tillgång i bokföringen . En fordran uppstår också hos en bank när de lånar ut pengar eller hos Skatteverket när en person eller ett företag är skyldig att betala in skatt.

Hur länge gäller en fordran?

Vanligtvis preskriberas en fordran 10 år efter att den uppstod, om inte borgenären avbryter preskriptionen genom att skicka ut en påminnelse om betalningen. Detta regleras i preskriptionslagen. En borgenär som inte får betalt i tid bör först påminna gäldenären om dennes skuld, men betalas den inte kan man vända sig till ett inkassoföretag. Skulle skulden fortfarande inte betalas är nästa steg att begära ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om kravet bestrids kan en fordran hamna i tvistemål i domstol.