Allt om skatter och moms
Fortnox AB Fortnox AB Fortnox AB
Fortnox AB
Fortnox AB 2020 sv

Skatt i enskild firma jämfört med aktiebolag

När du gör affärer med privatpersoner kan det räcka med ett kvitto, men alla affärshändelser mellan två företag måste ha en tillhörande, fullständig faktura. Vanligtvis fakturerar man från ett affärssystem, där man också hanterar sin bokföring. Det förenklar och sparar tid, eftersom alla företag ändå är skyldiga att bokföra.

En faktura, e-faktura och ett kvitto för att illustrera kapitlet om hur fakturerar man

Om du har en enskild firma kan du inte anställa dig själv, så istället för att betala ut lön gör du egna uttag från företagets överskott för privat konsumtion. Om du istället driver aktiebolag är samma typ av egna uttag olagliga. Däremot har du möjlighet att anställa dig själv med lämplig lön och i ett senare skede ta utdelning på företagets vinst.

Preliminärskatt, egenavgifter och arbetsgivaravgifter

Oavsett om du driver enskild firma eller aktiebolag (som anställd) ska du betala in preliminärskatt varje månad till ditt eller företagets skattekonto hos Skatteverket. Och är det ett aktiebolag ska preliminärskatt för både bolaget och alla anställda betalas in. För att undvika kvarskatt är det viktigt att du håller koll på preliminärskatten själv och gör ändringar om du skulle göra större eller mindre vinst än väntat.

Mynt staplade på varandra i två högar för att illustrera kapitlet om Preliminärskatt, egenavgifter och arbetsgivaravgifter

Du kan ansöka om ändrad preliminärskatt med en preliminär inkomstdeklaration, som du kan fylla i och lämna in via Skatteverkets hemsida.

Tänk på att: För de flesta egenföretagare är det bra när den preliminära skatten vare sig är för låg eller för hög, utan ligger så nära det förväntade resultatet som möjligt. Om den är för låg riskerar du kvarskatt, men är den för hög försämras firmans likviditet (de pengar du har att röra dig med, för investeringar m.m.).

I båda bolagsformerna måste företaget också betala sociala avgifter till samma skattekonto. Skillnaden är att du som egenföretagare med enskild firma betalar så kallade egenavgifter, medan motsvarigheten för aktiebolag kallas för arbetsgivaravgifter. Det är i grunden samma sak, men de sistnämnda är något högre och fördelningen är inte identisk.

Här hittar du information om hur man skapar arbetsgivardeklaration (AGI) i Fortnox program

Här hittar du information om hur inställningar för skatt och arbetsgivaravgifter fungerar i Fortnox program

Egna uttag och egenavgifter i enskild firma

Eftersom din privata ekonomi inte är separerad från företagets i enskild näringsverksamhet kan du aldrig betala ut lön till dig själv på samma sätt som om du haft ett aktiebolag. De pengar du tar ut från företaget kallas istället för egna uttag. Det betyder att du har full frihet att föra över pengar från företagskontot till ditt transaktionskonto eller ta ut kontanter för privata utgifter med firmakortet.

En illustration av en kille med sedlar och frågetecken kring huvudet för att illustrera kapitlet egna uttag och egenavgifter i enskild firma

Du bokför alla egna uttag som kapitaluttag och ska inte betala skatt på själva uttagen som om de vore lön. Det du beskattas för – och som är underlag för preliminärskatten – är alltid verksamhetens resultat. Resultatet är intäkter – kostnad och det påverkas inte av dina egna uttag.

Egenavgifterna är uppdelade i olika delar som sjukförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift och föräldraförsäkringsavgift, som är tänkta att bekosta socialförsäkringssystemet. En allmän löneavgift som går direkt till statskassan ingår också. Hur de olika avgifterna är fördelade har varierat en del, men summan av egenavgifterna har varit strax under 29 % sedan 2016.

Egenavgift Andel
Ålderspensionsavgift 10,21%
Sjukförsäkringsavgift 3,64%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60%
Efterlevandepensionsavgift 0,60%
Arbetsmarknadsavgift 0,10%
Arbetsskadeavgift 0,20%
Allmän löneavgift 11,62%
Summa 28,97%

Även om det i princip handlar om samma avgifter fungerar egenavgifter inte på samma sätt som arbetsgivaravgifter ur bokföringssynpunkt. Istället för att beräknas på lönen, som om du varit anställd, beräknas egenavgifterna på din nettovinst i verksamheten. Däremot ses de inte som skatt på näringsverksamheten utan som en del av dina privata inkomstskatter.

Avgifterna är avdragsgilla i deklarationen, men innan din slutliga skatt för ett beskattningsår är fastställd vet du inte exakt hur stora egenavgifterna blir. Istället får du göra ett schablonavdrag. För dig som betalar full egenavgift är schablonavdraget 25 %, men om du är äldre än 65 år är både egenavgifterna och schablonavdraget lägre.

Hur stora egenavgifter du ska betala beror på din ålder. Från det år du ska fylla 66 år betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21% (2020). Är du över 80, d.v.s. från det år du fyller 81 år, betalar du inga egenavgifter alls. Anledningen till nedsättningen är att man vill uppmuntra äldre personer att jobba vidare efter uppnådd pensionsålder.

Nedsättningen av egenavgifterna påverkar också schablonavdraget i deklarationen. Om du är över 65 år är schablonavdraget 12%.

Du som betalar full egenavgift får en nedsättning på 7,5% av dina inkomster upp till 200 000 kr, under förutsättning att din inkomst är högre än 40 000 kr. Det maximala nedsättningsbeloppet är 15 000 kr.

Du kan också få nedsatta egenavgifter om din verksamhet bedrivs i ett stödområde, d.v.s. vissa glesbygdskommuner. Läs mer om vad som gäller i år på Skatteverkets webbplats.

Som enskild näringsidkare kan du välja en längre karenstid innan du kan ta ut sjukpenning från Försäkringskassan. På så sätt kan du minska sjukförsäkringsavgiftens del av egenavgifterna. Den normala karenstiden är 7 dagar, men du kan bestämma själv om du vill ha 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Skillnaden i kostnad mellan högsta och lägsta karenstiden är ca en procentenhet av den totala egenavgiften.

Lön och arbetsgivaravgifter i aktiebolag

Alla bolag med anställda är skyldiga att dra av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter i samband med att lönen betalas ut. Skatter och avgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration och betalas in till företagets skattekonto hos Skatteverket den 12:e varje månad (den 17:e i januari och i augusti).

Ett kuvert med sedlar i för att illustrera kapitlet lön och arbetsgivaravgifter i aktiebolag

OBS: Vilken preliminärskatt du som arbetsgivare ska betala framgår av skattetabellerna på Skatteverkets hemsida.

Vilken tabell du ska titta i baseras på din kommunala skattesats, avrundad till närmaste heltal. Om din kommunalskatt är 31,32% är det alltså tabell 31 du ska använda dig av. Skattetabellerna är indelade i rader som består av löneintervaller och summor. Tabellerna har sex kolumner:

  • Kolumn 1: Gäller löner och andra ersättningar till personer som vid årets början inte fyllt 65 år. Tabellen ska användas oavsett om allmän pensionsavgift ska betalas.

  • Kolumn 2: Gäller pensioner och andra ersättningar till personer som vid årets början fyllt 65 år – under förutsättning att ersättningen inte ger rätt till jobbskatteavdrag och inte är underlag för allmän pensionsavgift.

  • Kolumn 3: Gäller löner och andra ersättningar till personer som vid årets början fyllt 65 år – om ersättningen ger rätt till förhöjt jobbskatteavdrag.

  • Kolumn 4: Gäller sjuk- och aktivitetsersättning till personer som vid årets början inte fyllt 65 år. Ersättningen ger rätt till skattereduktion för sjuk/aktivitetsersättning, men inte till jobbskatteavdrag eller förhöjt grundavdrag.

  • Kolumn 5: Gäller andra ersättningar än löner som är pensionsgrundande, t.ex. ersättning från a-kassa, till person född 1938 eller senare. En förutsättning är att ersättningen inte ger rätt till jobbskatteavdrag men är grund för allmän pensionsavgift.

  • Kolumn 6: Gäller pensioner och andra ersättningar till personer som vid årets början inte fyllt 65 år. En förutsättning är att ersättningen inte ger rätt till jobbskatteavdrag eller är grund för allmän pensionsavgift.

Jämfört med egenavgifterna i enskild firma är arbetsgivaravgifterna lite högre och fördelade på ett annat sätt.

Egenavgift Andel
Ålderspensionsavgift 10,21%
Sjukförsäkringsavgift 3,55%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60%
Efterlevandepensionsavgift 0,60%
Arbetsmarknadsavgift 2,64%
Arbetsskadeavgift 0,20%
Allmän löneavgift 11,62%
Summa 31,42%

För de flesta anställda ska du som arbetsgivare betala full arbetsgivaravgift, men det finns några undantag då de kan vara nedsatta. Exempelvis påverkar den anställdes ålder vilken arbetsgivaravgift du ska betala. För personer som fortsätter att jobba från 65–80 års ålder är arbetsgivaravgifterna 16,36% (2020) och för ungdomar som fyllt 15 men inte 18 år vid årets ingång betalas bara ålderspensionsavgift (10,21%).

Arbetsgivare med fast driftställe i ett stödområde, vanligen glesbygdskommuner, kan också få nedsatta arbetsgivaravgifter. Det finns vissa begränsningar och undantag för vissa branscher som uppdateras regelbundet. Läs mer på Skatteverkets hemsida.

Du som är enmansföretagare och anställer din första medarbetare kan få en tillfällig sänkning av arbetsavgifterna fram till årets slut 2021. Istället för full arbetsgivaravgift betalar du ålderspensionsavgiften på 10,21%. Nedsättningen gäller aktiebolag, enskild firma och handelsbolag, och som längst i 24 månader.

Kraven för nedsättningen är att anställningen pågår minst 20 timmar i veckan i minst tre månader. Bara lönesummor upp till 300 000 kr/år (25 000 kr/mån) omfattas, så den maximala nedsättningen kan vara 63 630 kr.

Växa-stödet kan inte kombineras med regionala nedsättningar.

Förmånsbeskattning

All ersättning du tar emot från företaget som inte är i form av pengar ses som en förmån och beskattas, med vissa undantag. Ett av undantagen är friskvårdsbidrag, som är skattefritt upp till 5 000 kr. Som regel beskattas du heller inte för dator och mobiltelefon som du använder i tjänsten men också kan använda privat. När något förmånsbeskattas utgår man från marknadsvärdet. Mottagaren beskattas på ett sätt som motsvarar om ersättningen varit kontant.

En bil för att illustrera kapitlet om förmånsbeskattning

En firmabil som bekostas av företaget och som används privat i mer än ”ringa omfattning” räknas som en bilförmån, som ska tas upp som intäkt och förmånsbeskattas. Enligt Skatteverket är gränsen för ringa omfattning högst 10 tillfällen per år eller en körsträcka på högst 100 mil.

Bilförmånen beräknas bland annat på bilens nypris, extrautrustning och om det är en miljöbil. Det är svårt att hålla reda på alla faktorer som spelar in. Ett tips är att använda Skatteverkets Bilförmånsberäkning för att ta räkna ut förmånsvärdet. Om du kör mer än 3 000 mil i tjänsten varje år kan förmånsvärdet justeras ner till 75% av det ursprungliga värdet.

För att bilen inte ska förmånsbeskattas måste du kunna visa att den inte använts privat. Det gör du enklast med en körjournal, som ska innehålla:

  • bilens mätarställning i början av året.

  • datum och mätarställning vid tjänsteresans start och var resan påbörjades.

  • syftet med resan.

  • vilka orter, företag och kontaktpersoner du besökt.

  • hur långt du kört i kilometer.

  • datum och mätarställning vid hemkomsten.

Här hittar du information om hur bilförmån fungerar i Fortnox program

Här hittar du information om hur nettolöneavdrag för bilförmån fungerar i Fortnox program

Bostadsförmån

Om du eller en närstående använder någon av företagets lokaler privat räknas det som bostadsförmån. Summan som ska tas upp är en värdering av marknadsvärdet på förmånen enligt de priser som gäller på orten.

Här hittar du information om hur avdrag för utgifter i arbetet fungerar i Fortnox program

Kostnader och avdrag

Utgångspunkten är att du får göra avdrag för alla kostnader du har för att driva din verksamhet. Ofta är det ganska självklart vad du får och inte får göra avdrag för. Du får göra avdrag för en bandsåg om du är snickare, men inte om du är redovisningskonsult o.s.v. Men det kan också finnas gränsfall och inom några områden gäller särskilda regler och begränsningar.

En tårtbit tagen från en hel tårta för att illustrera kapitlet om kostnader och avdrag

Det finns tre olika sätt att göra avdrag för maskiner och andra inventarier och du måste välja ett av dem:

  1. Omedelbart avdrag: Om inventarierna är av mindre värde får du dra av hela beloppet samma år som inköpet. Med mindre värde avses inventarier som kostat mindre än ett halvt prisbasbelopp (23 650 kr 2020), eller har en ekonomisk livslängd på maximalt tre år.
  2. Räkenskapsenlig avskrivning: För att få göra en räkenskapsenlig avskrivning måste företaget upprätta årsbokslut eller årsredovisning där de skattemässiga avskrivningarna kan bokföras. Det finns två alternativ: 30-procentsregeln och 20-procentsregeln. 30-procentsregeln innebär att du får ta upp inventarierna till minst 70% av förra årets utgående skattemässiga restvärde, plus årets inköpsutgifter minus årets försäljningsinkomster. Enligt 20-procentsregeln får du ta upp inventarierna till som lägst restvärdet du får om du gör en 20-procentig årlig avskrivning baserad på anskaffningsvärdet. I båda fallen måste du jämka procentsatserna om räkenskapsåret är kortare eller längre än tolv månader.
  3. Restvärdesavskrivning: Du får göra en avskrivning på högst 25% baserat på restvärdet, d.v.s. värdet på inventarierna som finns kvar i verksamheten vid årets slut.

Skjut på skatten med expansions- eller periodiseringsfonder

Både aktiebolag och enskild firma kan använda periodiseringsfonder, men en expansionsfond är något som bara en enskild firma kan utnyttja. I båda fallen handlar det om att skjuta upp en del av skatten på resultatet till ett senare år. Skälen kan vara att jämna ut resultatet och beskattningen över flera år, eller att frigöra medel för att ge företaget möjlighet att expandera.

Ett procenttecken att illustrera kapitlet skjut på skatten med expansions- eller periodiseringsfonder

Periodiseringsfond

En periodiseringsfond kan bestå av maximalt 30% av inkomsten i näringsverksamheten. Beloppet måste återföras och beskattas senast det sjätte året efter att periodiseringsfonden skapades, men du kan också återföra hela eller delar av beloppet tidigare. På så sätt kan du exempelvis kvitta en del av vinsten ett år mot förlust ett annat år.

Eftersom du inte kan ha fonden kvar längre än sex år kan du ha maximalt sex periodiseringsfonder aktiva samtidigt. Om du skulle lägga ner företaget eller gå i konkurs måste alla periodiseringsfonder återföras direkt.

Expansionsfond (enskild firma)

För att göra skattereglerna mer likvärdiga mellan aktiebolag och enskild firma har den senare bolagsformen möjlighet att göra en avsättning till expansionsfond. Det betyder att du som enskild näringsidkare kan utnyttja inkomsterna till att utöka verksamheten, men bara betala motsvarande bolagsskatt, d.v.s. 22%. Till skillnad från periodiseringsfonder beskattas du alltså med en tillfällig skatt direkt när du skapar en expansionsfond.

Det som avgör hur mycket du får sätta av till en expansionsfond är ditt så kallade kapitalunderlag och du får sätta av upp till 128,21 % av kapitalunderlaget. De totala avsättningarna får aldrig överstiga den summa som kapitalunderlaget medger. Om de avsatta beloppen överstiger gränsen ett kommande år måste du återföra det överskjutande beloppet till beskattning.

Kapitalunderlaget för en enskild firma är skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder vid slutet av föregående beskattningsår, men med vissa justeringar:

  • Eventuellt underskott från föregående år som inte dragits av läggs till.

  • Tillfälliga tillskott till verksamheten under föregående år dras ifrån. Du kan alltså inte öka underlaget genom att tillfälligt skjuta till ett belopp.

  • Sparat utrymme för positiv räntefördelning från tidigare år kan också läggas till.

  • Du får också lägga till eventuellt negativt kapital du hade vid 1995 års taxering, en s.k. övergångspost.

Räntefördelning (enskild firma)

Räntefördelning är en annan regel som är till för att göra skattereglerna likvärdiga för enskild firma och aktiebolag. Den innebär att en viss del av vinsten beskattas som inkomstslaget kapital istället för som inkomst av näringsverksamhet, vilket kan ge lägre skatt.

Om kapitalunderlaget i din verksamhet (se ovan) var mer än 50 000 kr vid räkenskapsårets slut får du göra en positiv räntefördelning. Då räknar du ut en schablonmässig ränta på kapitalet som sedan beskattas som inkomst av kapital.

Du har ett kapitalunderlag på 900 000 kr, en inkomst av näringsverksamhet på 290 000 kr och för närvarande ingen inkomst av kapital. Det betyder att du (2019, deklaration 2020) får flytta 6,51 % x 900 000 kr = 58 590 kr från näringsverksamheten till kapital.

Om du flyttar hela beloppet blir din inkomst av näringsverksamhet istället 231 410 kr (290 000 – 58 590), medan 58 590 kr beskattas som kapital (30 %).

Om ditt kapitalunderlag istället är negativt med mer än 50 000 kr ska du göra en negativ räntefördelning, vilket vanligtvis betyder att din skatt blir högre. Den här regeln är obligatorisk och har främst tillkommit för att förhindra att egenföretagare gör för stora egna uttag (som leder till negativt kapital), vilket kan ses som skattemässigt fördelaktiga lån från verksamheten.

Bolagsskatt

I många fall gäller samma regler för alla bolagsformer, men det finns också ett antal situationer då skattereglerna är annorlunda. Som vi redan konstaterat förekommer exempelvis inte expansionsfonder och räntefördelning i aktiebolag, eftersom aktiebolag redan har motsvarande möjligheter. En annan skillnad är bolagsskatten.

En gungbräda med sedlar och mynt på ena sidan och en pengapåse på den andra övervägande sidan för att illustrera kapitlet bolagsskatt

Bolagsskatt är den skatt som juridiska personer (aktiebolag och ekonomiska föreningar) betalar på årets vinst. 2020 är skattesatsen 21,4%, men från och med 2021 ska den sänkas till 20,6%. Precis som fysiska personer (inklusive enskilda näringsidkare) betalar aktiebolag preliminär skatt under årets gång och den slutliga skatten fastställs i samband med deklaration.

Faktorer som påverkar bolagsskatten

Du kan delvis styra hur mycket skatt ditt bolag betalar under ett visst år. Med hjälp av periodiseringsfonder (se ovan) kan du till exempel skjuta på skatten i upp till sex år, och på så sätt jämna ut beskattningen mellan bättre och sämre år. Det lönar sig också att hitta rätt balans mellan lön och utdelning, eller återinvestera i bolaget innan räkenskapsårets slut de år du gjort en större vinst.

Förutom periodiseringsfonder som jämnar ut beskattningen över flera år kan du minska bolagsskatten genom att helt enkelt minska företagets vinst. Det kan du göra genom t.ex. investeringar i bolaget och genom att inte glömma bort de avdrag du har rätt att göra. Exempelvis:

  • Ta upp de upplupna kostnader du haft under innevarande år men som betalas först nästa år, t.ex. kostnader för bokslut och revision.

  • Ta ut en högre lön om det betyder att du kvalificerar dig för huvudregeln, som låter dig skatta mindre på utdelning.

  • Undvik att förskottsfakturera kunder i slutet av året för arbete som inte är klart förrän nästa år. Fakturera efter årsskiftet för att minska vinsten.

  • Kom ihåg att göra avdrag för alla kostnader du lagt ut för privat för företagets räkning, t.ex. milersättning när du använt privat bil i tjänsten.

3:12-reglerna

De så kallade 3:12-reglerna gäller för ägare av mindre aktiebolag som också arbetar i verksamheten. Reglerna styr i vilken utsträckning du som ägare får ta utdelning som beskattas med den jämförelsevis låga skattesatsen 20 %. Gränsbeloppet, eller utdelningsutrymmet, beräknas enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller huvudregeln.

Summan av den lön du betalat ut under året avgör alltså vilken av reglerna som är bäst att använda. Du kan naturligtvis ta ut en större utdelning än reglerna medger, men den kommer då att beskattas som inkomst ända upp till högsta marginalskatt beroende på din lön under året.

Som namnet antyder innebär schablonregeln att gränsbeloppet bestäms efter ett schablonbelopp. Använd den här metoden om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp, eller om du inte kvalificerar dig för huvudregeln. Schablonbeloppet är 2,75 inkomstbasbelopp (177 100 kr beskattningsåret 2020).

Med huvudregeln beräknar du ett gränsbelopp baserat på utbetalda löner i bolaget under året. Företagets ägare eller närstående till ägare måste ta ut en lön på minst sex inkomstbasbelopp för att få använda huvudregeln.

Exempel: För utdelning under 2020 (som deklareras 2021) måste ägaren eller närstående till ägaren ha tagit ut en lön 2019 på minst 386 400 kr + 5% av bolagets totala kontanta löner, eller 618 240 kr.

Se upp med det här

Tänk på att det inte är förmånligt med utdelning över gränsbeloppet eftersom den beskattas som lön, vilket innebär en skatt på ca 32–57%. Andra saker att se upp med handlar till stor del om ägarförhållanden och -förändringar. Exempelvis finns det en spärr mot löneunderlag enligt huvudregeln om du äger mindre än 4%. Nytillkomna eller utköpta delägare påverkar också utdelningsutrymmet.

Om du äger bolaget via holdingbolag eller äger andra bolag finns också vissa begränsningar. Se också upp med överlåtelser. Att sälja sina aktier till ett lågt belopp eller ge bort dem kan få stora konsekvenser.

Rot och rut

Företagare i branscher som erbjuder rot- (renovering, ombyggnad och tillbyggnad) eller ruttjänster (rengöring, underhåll och tvätt) har ett särskilt regelverk att förhålla sig till. Det är slutkunden som står för själva avdraget/skattereduktionen, men det gynnar även dig som företagare eftersom du har möjlighet att fakturera ett lägre belopp. Tyvärr är reglerna inte helt kristallklara, så det finns både möjligheter och fallgropar.

En växt med en rot och ett ruter spelkort för att illustrera kapitlet rot och rut

Först och främst är det viktigt att slå fast att just den tjänst du erbjuder innefattas av avdraget. Kontrollera vad som gäller för rot respektive rut på Skatteverkets hemsida.

För kunden räknas rot- och rutarbeten ihop och avdraget får sammanlagt vara upp till 50 000 kr per person och år. Avdraget gäller endast själv arbetskostnaden och inte kostnader för material m.m. För rotarbeten är avdraget 30 % av arbetskostnaden och för rutarbeten 50 %. För att det ska finnas någon skatt att reducera måste förstås kunden ha betalat en motsvarande summa i skatt.

Som företagare behöver du vara rimligen övertygad om att kunden har möjlighet att göra avdraget, men kan inte kontrollera det själv. Därför kan det vara klokt att informera om begränsningar och restriktioner (och vara medveten om dem själv, naturligtvis). Du måste också inhämta en del uppgifter från kunden för att du senare ska kunna ansöka om utbetalning för rot eller rut. För ruttjänster räcker kundens personnummer, men uppgifterna för rot är mer omfattande.

  • Kundens personnummer

  • Om arbetet utförs på ett småhus behöver du fastighetsbeteckningen. Kunden kan ta reda på fastighetsbeteckningen under Fastigheter på Skatteverkets Mina sidor.

  • Om arbetet utförs i en bostadsrätt behöver du ett fyrsiffrigt lägenhetsnummer och bostadsrättsföreningens organisationsnummer.

I vissa fall kan du även behöva köpebrev (om fastigheten är nyinköpt) eller arrendeavtal (om kunden arrenderar tomten).

Viktiga begränsningar av rot- och rutavdrag

Det finns inte bara begränsningar av vilka tjänster som räknas som rot och rut – det finns även begränsningar kring vem som får utföra tjänsterna och åt vilken kund. Företaget måste exempelvis vara registrerat för F-skatt redan när avtalet ingås eller innan kunden betalar fakturan. Du får heller inte utföra tjänsten åt dig själv eller någon nära släkting.

Tänk också på att du, utöver materialkostnader, inte heller får räkna in resekostnader i arbetskostnaderna. Därför bör du redovisa resorna separat på fakturan. Från och med 2020 gäller också att alla betalningar måste vara digitala.

För att rotavdrag ska vara möjligt krävs att kunden både äger och helt eller delvis bor i bostaden där arbetet utförs. Kunden kan inte få avdrag för nyproduktion.

Här hittar du information om hur rut- och rot fungerar i Fortnox program

Moms

Mervärdesskatt, även känt som moms, är en konsumtionsskatt på varor och tjänster som bara ska betalas av slutkonsumenten. Trots det ska de allra flesta företag ska vara momsregistrerade, inklusive företag som bara gör affärer med andra företag. I praktiken är momsen varken en inkomst eller utgift ur företagarens perspektiv, men det innebär förstås en del administrativt merarbete.

Som företagare är din huvuduppgift att lägga på momsen på fakturan till din kund och sedan betala in den på ditt Skattekonto i samband med momsdeklarationen. Du får kvitta ingående och utgående moms, så om du haft fler momsbelagda intäkter än utgifter under en momsperiod är du skyldig att betala in moms till skatteverket. I de flesta fall är momsen 25%, men det finns ett antal undantag.

25% (20% av priset) är den normala skattesatsen som gäller de flesta varor och tjänster.

12% (10,71% av priset) gäller för:

  • livsmedel, exklusive alkohol starkare än folköl, tobak, foder och vissa läkemedel.

  • campingverksamhet, exklusive gästhamnar och uppställningsplatser.

  • restaurang- och cateringtjänster, exklusive alkoholförsäljning.

  • reparation av cyklar, kläder, skor, lädervaror och hushållslinne.

6% (5,66% av priset) gäller för:

  • idrottsverksamhet, inklusive uthyrning av vissa idrottsredskap, trav och galopp, deltagaravgifter i idrottstävlingar, samt entréavgifter till idrottsevenemang.

  • persontransporter med tåg, buss, flyg, taxi eller motsvarande.

  • entréavgifter till teater, balett, konserter, djurparker, cirkus och liknande.

  • försäljning av noter eller upphovsrättigheter (musik).

  • museiverksamhet, inklusive guideavgifter, program och kataloger.

  • tidningar och tidskrifter (även elektroniska), böcker (även e-böcker), broschyrer och kartor. Om trycksakerna mest består av reklam är momsen 25%.

Vad är skillnaden mellan ingående och utgående moms?

Ingående och utgående moms är två begrepp som orsakar en del förvirring. Att momsen är ingående betyder inte, trots namnet, att momspengar kommer in i företaget. Vad det betyder är påslagen moms på varor och tjänster du köpt in till företaget (den moms du som momsregistrerad betalat och får dra av). Utgående moms är den moms du slår på när du tar betalt av andra, d.v.s. den moms som (minus avdragen inkommande moms) ska betalas in till Skatteverket.

Tjänster som inte är momspliktiga

Vissa tjänster är momsbefriade, vilket också betyder att du som företagare inte har någon möjlighet att kvitta ingående moms mot utgående (eftersom du inte fakturerar med moms). Om du från en helt momsbefriad verksamhet köper in en vara eller tjänst som är momsbelagd får istället du dra av hela beloppet som en kostnad.

Beroende på din bransch är det möjligt att du ändå måste vara momsregistrerad om någon del av din verksamhet innefattar försäljning som är momspliktig. Exempelvis är tandvård en momsfri tjänst, men om du som tandläkare också säljer tandborstar måste företaget vara momsregistrerat. I en sådan situation kan du kvitta ingående moms mot utgående, men bara för den momspliktiga delen av verksamheten.

  • Försäkringstjänster

  • Bank- och finansieringstjänster

  • Sjukvård, tandvård och social omsorg

  • Studiecirklar i studieförbund

  • Artistgage

  • Lotteri, spel och vadhållning

  • Hyra av fastighet (exklusive bland annat parkeringsplatser, byggnader för djur och hotellrum)

Momsredovisningsperioder och momsdeklaration

Momsen ska redovisas med jämna mellanrum och det är skillnaden mellan ingående och utgående moms som avgör hur mycket du ska betala eller få tillbaka. Du redovisar enklast genom att lämna in en momsdeklaration elektroniskt hos skatteverket. Om du ska betala in moms gör du det till samma skattekonto du använder för övrig skatt och arbetsgivaravgifter.

Hur ofta momsdeklarationen ska lämnas in kan du i viss utsträckning bestämma själv, beroende på företagets omsättning.

Mer information om momsdeklaration

Här hittar du information om hur momsrapporter fungerar i Fortnox program

Företagets omsättning Redovisningsperioder du kan välja
Upp till 1 miljon kr Varje månad, var tredje månad eller en gång per år
Upp till 40 miljoner kr Var tredje månad eller varje månad
Mer än 40 miljoner kr Varje månad

På Skatteverkets sida ”Viktiga datum” kan du se när ditt företag senast måste lämna in momsredovisningen.

Moms vid utlandshandel

Om du gör affärer med privatpersoner eller företag i utlandet behöver du känna till ytterligare ett antal momsregler och -procedurer. Med ett momsregistrerat företag måste du nämligen redovisa moms även i de fall då inga momspengar bytt händer. Det är också skillnad mellan vilka momsregler som gäller vid handel med länder inom EU och utanför EU – och om handeln sker mellan företag eller mellan företag och privatpersoner i utlandet.

EU-handel och VAT-nummer

Förkortningen VAT betyder Value Added Tax, d.v.s. mervärdesskatt/moms på engelska. VAT-nummer är alltså en form av momsnummer som används vid handel mellan EU-länder. Alla momsregistrerade svenska företag har ett sådant nummer i formatet SE + organisationsnummer + 01. Andra länder kan ha olika format, men baseras vanligtvis på en landskod och organisationsnumret.

När du som företagare köper en vara eller tjänst från ett annat EU-land ska du inte betala någon moms på beloppet. Anledningen är att du inte har rätt att dra av momsen i Sverige. Du redovisar istället momsen som ett fiktivt ingående och utgående belopp i ditt bokföringsprogram. Motsvarande gäller förstås köpare i andra EU-länder när du är säljaren.

Som säljare är viktigt att du håller reda på dina kunders VAT-nummer, eftersom du måste redovisa det senare i en så kallad periodisk sammanställning.

Om du fått betalt från andra företag inom EU måste du lämna in en så kallad periodisk sammanställning i samma intervaller som du lämnar momsdeklaration (men inte på samma datum). Det är ett sätt för de olika ländernas skattemyndigheter att hålla ordning på den inomeuropeiska momsen. Den periodiska sammanställningen ska lämnas in månaden efter momsperiodens slut.

Sammanställningen är i sig mycket enkel. Du anger bara VAT-numret från företaget du fått betalt av och beloppet. Med andra ord måste alla företag som handlar från andra företag inom EU känna till det här numret. Du kan verifiera att ett VAT-nummer stämmer med EU-kommissionens VIES-tjänst.

Den periodiska sammanställningen lämnar du in via blankett eller på Skatteverkets hemsida.

Här hittar du information om hur du redovisar importmoms till Skatteverket i Fortnox program

Här hittar du information om hur periodisk sammanställning fungerar i Fortnox program

Försäljning till privatpersoner inom EU

Om du säljer till privatpersoner i andra EU-länder ska du vanligtvis ta ut svensk moms som vid motsvarande försäljning inom Sverige och redovisa den i momsdeklarationen. Mer omfattande distansförsäljning – i praktiken oftast e-handel – omfattas av så kallade omsättningströsklar som varierar i varje EU-land. När du passerat omsättningströskeln ska du registrera dig för moms i landet du säljer till och ta ut det landets moms av dina kunder.

Handel med länder utanför EU

Försäljning till företag och privatpersoner utanför EU ska som regel inte heller momsbeläggas, utan redovisas på liknande sätt med omvänd moms. Det finns inga europeiska VAT-nummer att ta hänsyn till. Däremot kan det finnas särskilda tullregler du behöver känna till. Vid import av varor ska du exempelvis redovisa moms till Tullverket.

Belopp och procent för 2020

Arbetsgivaravgifter, traktamenten, moms och särskild löneskatt? Det är många belopp och procentsatser att hålla koll på inför varje nytt inkomstår. Håll dig uppdaterad tack vare vår faktaguide med samlad information om aktuella siffror för inkomståret 2020.

Procenttecken och siffrorna 2020 för att illustrera kapitlet om belopp och procent 2020
3.1818181818182 11 5

Vad tyckte du om den här sidan?